Bilen är utrustad med teknik som gör det enkelt för Bengt-Åke att förflytta kistorna på egen hand.
Allhelgonahelgen påminner oss om att döden drabbar oss alla, men för begravningsrepresentanten Bengt-Åke Hermansson är påminnelsen vardag.
– Många vet kanske inte vad det är vi gör. Folk tänker nog att det är vi som åker runt i bilar och kommer i slips till begravningar. Men jag gör så mycket utöver det, säger han efter att ha lastat in två kistor i den stora bilen som anpassats för ändamålet.
Innan han stänger bagageluckan bugar han djupt.
– Det här jobbet ska göras med värdighet och vördnad. Så hoppas jag att det görs den dag jag själv ligger i kistan. För mig är det viktigt att göra ett bra jobb för anhöriga, men framför allt för den som ligger där, även om själen finns någon annanstans, säger Bengt-Åke.
Hans kontakt med de avlidna börjar oftast på patologen på Mälarsjukhuset. Här rullas de in i ett särskilt rum där Bengt-Åke, tillsammans med bårhuspersonalen, varsamt lyfter över den döda från britsen till kistan. Ibland ska de kläs om först.
– I dag var de redan klädda i sina egna kläder. Ofta görs det på äldreboendet, där det är väldigt fin personal som klär på de avlidna. Men om anhöriga har önskemål på kläder, eller om någon sak ska med i kistan, så tar jag med mig det. Någon gång blir det lite nagellack. Andra vill att håret ska göras iordning, eller har önskemål om parfym eller läppstift, säger Bengt-Åke, medan han styr bilen mot kyrkans krematorium.
Bengt-Åke är i vanliga fall den sista som ser personen som läggs i kistan.
– En del anhöriga vill ta ett sista farväl, men det är sällan, konstaterar han.
Bengt-Åke var dansbandstrummis i många år, men pandemin satte stopp för musiken. Efter en tid som arbetssökande hittade han till slut yrket han trivs med.
Väl framme på krematoriet utanför Eskilstuna ska den ena kistan föras till bisättning, alltså kyld förvaring, i väntan på begravning. I dag är det två äldre herrar som följer med på Bengt-Åkes färd mot graven. Bengt-Åke morsar på kollegorna från andra byråer, som alla står i kö för att bisätta sina kistor.
– Jag tycker om att jobba med och för människor och det här är ett socialt jobb.
En av kistorna ska kremeras innan begravningscermonien, för så kallad akt med urna, och körs från bårhuset till krematoriet för bisättning.
När han lämnat av den ena kistan går färden vidare mot Strängnäs. St Petri kapell har en egen bisättningslokal, där kistorna förvaras inför begravningen, och Bengt-Åke tar en elektroniskt styrd brits till hjälp för att transportera kistan från bilen till kylen.
– Det är lite pyssel, konstaterar han, innan han läser av streckkoden som följt med kistan.
Vägen till bisättningslokalen i St Petri kapell går via en lucka, där en QR-kod på kistan scannas av. Av den elektroniska informationen framgår när begravningsceremonin ska hållas, och om personen ska begravas i kista eller kremeras.
Nu vet Svenska kyrkan att herren är på plats och Bengt-Åkes förmiddagspass är över.
Innan pandemin satte stopp för turnerandet hade Bengt-Åke levt ett kringflackande musikerliv, senast i dansbandet Junix.
– Jag var dansbandstrummis i över 30 år, men där tog musiken slut och jag blev tvungen att hitta ett annat jobb. Först jobbade jag på timmar på ett LSS-boende i Arboga, men då behövde jag en utbildning för att fortsätta. Sedan hamnade jag hos Arbetsförmedlingen, och så hittade jag det här.
Kistan förvaras i det kylda bisättningsutrymmet inför begravningsceremonin. Ska den avlidne kremeras efter ceremonin väntar ytterligare en bisättning i krematoriet.
Bengt-Åke berättar om hur han tidigare hade hjälpt en granne som hade en begravningsbyrå att hämta kistor. Ändå visste han inte riktigt hur han skulle klara den närmare kontakt med de döda han fick när han påbörjade sin utbildning hos Fonus.
– Det är inte alla som kan jobba med det här – det krävs ett starkt psyke för att jobba med avlidna människor. Det är ett speciellt yrke, men värdigt. De flesta tycker att det är ett bra jobb som jag passar för, medan andra tycker att det är lite läskigt. Men man har ju fått mer insyn i vad som händer efter döden, säger Bengt-Åke.