Skolchefen: Våga prata med barnen om säkerhetszonerna

Skolorna ingår inte i polisens säkerhetszon. Men skolorna har haft i uppgift att förklara situationen för eleverna. "Vi har också varit tydliga med varför polisen inför det här", säger Lisa Edholm, utvecklingschef för grundskolan.

Lisa Edholm, utvecklingschef för grundskolan och anpassad grundskola i Eskilstuna kommun.

Lisa Edholm, utvecklingschef för grundskolan och anpassad grundskola i Eskilstuna kommun.

Foto: Mattias Carlgren

Eskilstuna2024-09-06 07:11

Natten till onsdag infördes två säkerhetszoner i Eskilstuna. Årby och Skiftinge ingår i den ena säkerhetszonen. Nyfors, Myrtorp, Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg i den andra – därmed innefattas området kring flera skolor i polisens pågående arbete.

Lisa Edholm, utvecklingschef för grundskolan och anpassad grundskola i Eskilstuna kommun, berättar att man stöttar skolorna i den ovanliga situationen.

– Rektorerna i och omkring säkerhetszonerna, där man kanske har barn som bor i de områdena, fick på onsdagsmorgonen i uppdrag att prata med eleverna om vad det här innebär, hur de känner för det här och hur man ska hantera det, säger hon.

Fokus har varit på de lite äldre eleverna.

– Ju yngre eleverna är desto mer osannolikt är det kanske att de kommer känna av det här med säkerhetszonerna. Så vi har varit extra noga med att de i de äldre åldrarna har fått diskutera vad det här innebär, säger Edholm och fortsätter:

– Vi har också varit tydliga med varför polisen inför det här och pratat om den lägesbild som råder i Eskilstuna på barns sätt, naturligtvis. Det är känsliga och svåra frågor.

Ändå tror hon inte att barnen kommer att reagera speciellt mycket på den ökade polisnärvaron.

– Man ska ju veta att de här områdena har vi de senaste två åren haft en hög polisnärvaro tillsammans med kommunen, det är inget konstigt att polisen är i området. Om de är där x antal timmar till ... det tror inte vi påverkar speciellt mycket.

– För de allra flesta i de här områdena är polisen en trygghet. Efter allt som har hänt är det väldigt många medborgare som ser det så.

Däremot understryker hon att själva skolorna inte är allmän plats.

– De ingår inte i det här. Eller, de ingår i det vanliga polisiära arbetet där polisen kan vara på en skola och göra ett ingripande, men skolan är undantaget från lagutrymmet med att kunna visitera någon på andra grunder. Och det har varit viktigt att informera om också, så man inte skapar rädsla för att gå till skolan.

– Jag tror inte att det kommer vara så dramatiskt. Det låter dramatiskt med "säkerhetszoner" men om vi har informerat tydligt och eleverna har fått prata om det så tror jag inte att det kommer vara så dramatiskt.

Hur ska man prata hemma?

På frågan om hur man ska prata med sina barn och unga om situationen hemma svarar Lisa Edholm: med lyhördhet.

– Våga ställ frågor om vad man tänker om säkerhetszonerna, säger hon och fortsätter:

– Berätta om varför, att det är polisens sätt att kyla av läget. Förklara varför! Man ska vara så transparent som det går med barn. Tala om att det har varit mycket våld i området och förklara att polisen gör allt som står i deras makt för att förhindra nya våldsbrott.

Hon uppmanar till att våga prata om frågorna, trots att de kan vara svåra.

– "Hur skulle jag känna om jag blev visiterad?", "Hur kan andra känna?", "Kan man känna olika för att bli stannad och visiterad?" så man har hört både vuxnas syn på det här och klasskamraternas i skolan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!