Därför bygger man på parkeringar när Eskilstuna växer

Parkeringar bebyggs när Eskilstuna växer. I en stor intervju med Petter Skarin, trafikplanerare, och Jacob Lithammer, avdelningschef på planavdelningen, går vi till botten med den brännande parkeringsfrågan. "Det har aldrig varit en medveten stadsbyggnadsstrategi från någon part att låta de här ytorna vara till för parkering."

"MDH-platsen är ett lysande exempel. Den var en parkeringsplats och den fungerade säkert jättebra som det, men där vill vi skapa ännu mer kvalitéer." Det säger Jacob Lithammer, avdelningschef på planavdelningen infälld i bild med Petter Skarin, trafikplanerare.

"MDH-platsen är ett lysande exempel. Den var en parkeringsplats och den fungerade säkert jättebra som det, men där vill vi skapa ännu mer kvalitéer." Det säger Jacob Lithammer, avdelningschef på planavdelningen infälld i bild med Petter Skarin, trafikplanerare.

Foto: Torsten Braf/arkiv

Eskilstuna2021-06-14 04:45

Den som går in på Eskilstuna kommuns sida för stadsutveckling och tittar på pågående och planerade projekt ser snabbt en röd tråd. Nya bostäder samt gång- och cykelbanor byggs på parkeringar.

Vad som är på gång slogs fast i en rapport från 2019:

"Förtätningen av Eskilstuna kommer leda till att parkeringsplatser byggs bort, både i centrum och i centrumnära läge. På kort sikt förväntas cirka 700 parkeringsplatser byggas bort vilket innebär cirka 25 % av alla platser i centrum och centrumnära (allmänt tillgänglig parkering i bostadsområden ej inräknat)."

undefined
Så här har utvecklingen av antalet bilplatser sett ut i Eskilstuna mellan åren 2013 och 2020 sett till centrum och centrumnära parkeringar.

Petter Skarin är trafikplanerare i Eskilstuna kommun. Han tycker att man ska vända på frågan. Det handlar inte om parkeringsplatser som försvinner utan snarare mark som tas tillbaka.

– Det här har aldrig varit parkeringsplatser som har varit planerade för det ändamålet utan det handlar om gamla tomter där husen har fallit ur tiden och ekonomi och andra skäl har gjort att man inte har byggt ett nytt hus. I väntan på bättre tider så har det här använts som parkeringsytor. Men det har aldrig varit en medveten stadsbyggnadsstrategi från någon part att låta de här ytorna vara till för parkering utan när tillfälle har erbjudits så har de här omvandlats till någonting annat.

Det är det perspektivet han önskar fanns med i debatten när parkeringsfrågan kommer på tal.

– Annars låter det som att man bygger bort parkeringsplatser för sakens skull. Så går det inte till utan ofta är det för att märkägaren, ofta privata fastighetsägare, vill utveckla sin tomt och då får en möjlighet att göra det med dagens bostadsbehov.

Vi intervjuar Petter Skarin via länk och med i samtalet finns Jacob Lithammer, avdelningschef på planavdelningen.

– MDH-platsen är ett lysande exempel. Den var en parkeringsplats och den fungerade säkert jättebra som det, men där vill vi skapa ännu mer kvalitéer och det blir ju då på bekostnad av att det försvinner ett 40-tal parkeringar. Det är alltid en sammanvägning. Och det är svårt, jättesvårt, säger han.

Det finns även en annan aspekt. Att staden blir tätare snarare än växer på bredden har ekonomiska fördelar berättar Petter Skarin:

– Det är tufft med kommunal budget i dag. Kostnaderna för infrastruktur är dyra och att bara fortsätta planera staden glesare och glesare har vi inte råd med när det gäller att bygga vägar, VA-ledningar, fiber, mobilmaster etcetera. När vi har oanvänd mark så blir det ett rationellt beslut att optimera den. Det är hela den här balansen vi pratar om och som jag tror att vi har svårt att nå ut med till medborgarna ibland.

På kommunens sida för stadsutveckling presenteras ofta informationen i form att av vanliga frågor besvaras. Ett exempel på hur det kan se ut syns i beskrivningen av de 700 nya bostäderna som ska byggas på parkeringsplatserna i norra Årby. "Varför planerar kommunen att bygga på parkeringsplatserna i Årby? Försvinner de befintliga parkeringarna?"

Vad är det som gör att just parkeringsfrågan engagerar så mycket?

– Parkering har varit väldigt billigt eller gratis i Eskilstuna och i många andra städer i Sverige. När vi förtätar städer och skapar andra kvalitéer då görs det på bekostnad av befintliga ytor. Och parkeringens kostnad blir ofta dyrare och det är väl det som upprör, säger Jacob Lithammer.

Peter Skarin fyller i:

– Parkeringsfrågan får oproportionerligt mycket utrymme. Alla bilar står någonstans och det har gått bra än så länge och det kommer att gå bra även i framtiden. Naturligtvis finns det invånare som skulle önska en annan placering men sett till stadens behov är det ett mindre problem. Det finns någon form av oro över att bilen kommer att bli svår att parkera. Nya bostäder byggs med parkeringstal som motsvarar det behov man har konstaterat.

Petter Skarin tror att den diskussion som blir är ett uttryck för att många i dag är medvetna om klimatfrågan och den omställning som samhället är på väg emot.

– Jag tror att många reagerar på att man är "ute efter bilen", att det är så det upplevs. Men det är ju inte riktigt så det är utan det handlar om att planera staden effektivt och smart för alla och då blir det ett väldigt tydligt symbolvärde i bilen.

Annat än parkeringar

Ytor i staden som i dag används som parkeringar men som kan bli aktuella för annat:

1. Kv. Vildrosen med 59 p-platser kan komma att bli bostäder.

2. Ridhusplan med 20 platser kan få ändrad användning inom tio år.

3. Kungsplan med 14 platser kan få ändrad användning inom tio år.

4. Kv. Vestalen med 47 respektive 65 platser. Här har fastighetsägarna ansökt om planbesked för nya bostäder.

5. Strömsholmen med 100 platser kan få ändrad markanvändning.

6. Kv. Valören med 145 platser kan bli bostäder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!