Mer lovskola och fler elever som behöver extra undervisningsstöd hör till områden där det kan komma att behövas extra resurser.
Den så kallade skolmiljarden kom till som ett statsbidrag för att möta utmaningar under pandemin och säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till. För Eskilstunas del handlar det i år om totalt 15 363 892 kronor som ska betalas ut.
Nu har kommunstyrelsen tagit fram sitt förslag för hur pengarna ska fördelas.
Enligt förslaget går största delen av stödet till gymnasieskolan på drygt sex miljoner kronor, följt av grundskolan som får fem miljoner och förskolan som tilldelas två miljoner. Också grundsärskolan och gymnasiesärskolan får ett tillskott på drygt en miljon respektive 700 000 kronor.
Pengarna ska fördelas proportionerligt mellan kommunala och fristående skolor utifrån antal inskrivna elever i varje verksamhet.
Stödet är ett välkommet tillskott, säger Robin Tannarp, (M), gymnasienämndens ordförande. Trots att pandemin klingat av finns ett fortsatt stort behov av att rikta extra resurser till de elever som drabbats hårdast, menar han.
– Gymnasiet har varit mest påverkat av distansundervisningen och vissa elever har missat mycket när de gjort större delen av sin gymnasietid hemifrån. Jag tror att vi kommer se en pandemieffekt under många år framöver.
Kommunens skolchefer har identifierat flera områden där pengarna kan behövas. Bland annat förväntas behoven av lovskola öka. Det handlar även om att kunna erbjuda mer undervisningstid till elever som påverkats mest negativt av hemundervisningen. Dessutom planeras det – likt förra året – för en särskild satsning på elever i årskurs nio och i trean på gymnasiet, för att säkerställa att så många som möjligt går ut med godkända slutbetyg.
Beslut i frågan ska nu fattas av kommunfullmäktige och därefter kommer den första delen av bidraget att betalas ut.
Även Mikael Edlund (S), ordförande i grundskolenämnden, välkomnar pandemistödet.
– Med extra pengar kan vi göra särskilda satsningar och förstärka olika delar av verksamheterna utan att det påverkar skolpengen.
Var behövs pengarna mest?
– De som går i nian idag har bara haft en termin med normal skolgång på högstadiet. Där är vi oroliga för hur det har påverkat deras kunskapsinhämtning och vad det kommer ge för långsiktiga effekter. Därför behöver vi sätta in de här insatserna nu så att det sista året blir riktigt bra för dem.