Närmare 700 personer har vårdats för konstaterad covid-19 på sjukhus i Sörmland och över 450 av dem har skrivits ut till hemmet efter långa vård- och rehabiliteringstider.
Nu berättar tre fysioterapeuter om hur deras vardag vänts upp och ned de senaste månaderna. Normalt rehabiliteringsarbete har i vissa fall byts ut mot att rycka in på IVA och vända på respiratorliggande patienter.
– Man har varit nära till gråt några gånger, säger Elina Doschoris Ehrlin.
Vi träffar henne tillsammans med kollegorna Klara Karlsson och Linnea Rydell på Mälarsjukhuset.
Här blev en covid-IVA-avdelning tre när coronaviruset härjade som värst. Men nu har två av avdelningarna stängt ned och kvar är endast en.
I stället har en step down-avdelning och en rehabavdelning öppnat då allt färre behöver intensivvård – men allt fler behöver rehabiliteringshjälp.
– En stor del i att komma till rehabavdelningen är att de oftast bedöms som smittfria och får ta emot besök från anhöriga. Då slipper också vi ha skyddsutrustning och patienterna kan se oss som jobbar och inte bara två ögon som pratar genom ett skydd. Det gör nog mycket psykiskt och för känslan att komma tillbaka. Annars blir nog många väldigt avskärmade och hospitaliserade under corona, men här börjar de återfå sin egen självuppfattning och relatera till verkligheten, säger Linnea Rydell.
När tidningen är på besök bedöms alla patienter på rehabavdelningen vara smittfria och personalen behöver därmed inte bära visir eller någon större skyddsutrustning.
Men att intervjua någon patient som genomgår rehabilitering är inte aktuellt. Flera av dem är fortfarande väldigt förvirrade, efter i flera fall mellan två och tre veckor i respirator, och andra är helt enkelt inte tillräckligt starka än.
– Snittiden är väl ungefär två veckor i respirator, men det är inte ovanligt att ha någon som legat 25 dagar i respirator heller. De flesta ligger en ganska lång tid och de är väldigt svaga sen när de vaknar upp. Patienterna behöver till en början hjälp med allt och där är vi en stor del av deras liv, säger Klara Karlsson.
Tillsammans beskriver fysioterapeuterna hur vägen tillbaka för en covidpatient kan se ut.
Patienter som för bara några veckor sedan var helt friska och gick till sitt arbete som vanligt, kan efter respiratorvård varken sitta eller gå själva utan stöd.
I stället behöver patienterna, som är i allt från 20-årsåldern upp till 80-årsåldern, hjälp att lära sig att hosta och andas rätt. Och ett rehabpass kan bestå av så pass simpla övningar som att spänna ena skinkan eller stampa lite med fötterna.
En övning om att lyfta ena armen över huvudet tre gånger kan också vara allt en patient klarar under ett pass. Så hårt tar intensivvård som följd av coronaviruset på kroppen.
– Det är jättejobbigt för patienterna, oftast vaknar de upp i huvudet efter några veckor och det är ofta då det psykiska kommer, det blir som ett posttraumatiskt stressyndrom. Patienterna har jättesvårt att komma vidare psykiskt och det blir som ett trauma när de märker att de inte ens kan gå på toaletten och tappat egentligen allting. Detta från att ha levt som vanligt och kunnat gå till sitt arbete varje dag innan corona, säger Klara Karlsson.
Vägen tillbaka är lång och tung. Tiden på step down uppskattas till fyra-fem dagar och därefter väntar flera veckor på rehabavdelningen.
– Till en början skiljde det sig väldigt mycket från det man är van vid. Men när man väl kommer in i det så är hela vår grundutbildning att man ska rehabilitera patienten efter dennes behov och det tänket är inte annorlunda. Men just patientgruppen är väldigt speciell eftersom man efter intensivvården får väldigt mycket problem med trycksår, nervskador, nedsatt lungfunktion och kognitiva besvär, säger Linnea Rydell.
Fysioterapeuterna berättar hur de fått lära sig vilka delar i rehaben som fungerar under tiden och att personalstyrkan tredubblats sedan första coronafallet. Nu ser de ändå positivt på framtiden och märker av att allt fler skrivs ut, snarare än skrivs in, för covid-19.
– Rehabiliteringsbehovet är gigantiskt och där ser vi oss i en viktig roll. Folk har lärt sig mycket på vägen och då blir man tryggare i det man håller på med och nu går det åt rätt håll. Att satsa på rehabilitering kostar pengar på vägen men det sparar pengar och lidande i framtiden, därför är det viktigt att man satsar på fysioterapeuter nu, säger Elina Doschoris Ehrlin.