– Ibland blir man lite stressad när rapporterna kommer. Man känner att man måste ut och ta bilder, säger Sermon Shabi.
Mikael Sjösten nickar instämmande.
– Vissa kvällar känner man mer för att sitta hemma i soffan men så börjar apparna visa att det finns chans för norrsken och... ja, då måste man ge sig ut, säger han och skrattar.
Deras mobiler är fyllda med applikationer som följer solens aktivitet. Men de håller även koll på en rad hemsidor med prognoser för det de är ute efter – norrskenet.
– Vi hämtar in information från olika håll och med tiden har vi lärt oss vilka som det går att lita på och inte, säger Mikael Sjösten.
Det har gått lite över ett år sedan de träffades. Mikael Sjösten ställde ut sina bilder och Sermon Shabi var där som besökare. Nu har deras gemensamma intresse gjort dem till riktigt nära vänner.
– Vi umgås nästan mer med varandra än med våra fruar, säger Mikael Sjösten.
Laddade med kaffetermos, varma kläder och kanske några kanelbullar ger de sig ut. Att vara norrskensjägare kräver tålamod.
– Prognoserna kan ändras väldigt fort. Ibland smäller det bara till, säger Mikael Sjösten.
Det är inte bara prognoserna som ska stämma. För att norrskenet ska synas gäller det också att det är hyfsat molnfritt.
– Vi har appar för det också. Där man kan spola ett dygn framåt och se molnens framfart, säger Mikael Sjösten.
Mycket ska alltså slå in samtidigt för att allt ska vara perfekt. De dagar då norrskensprognosen är 99-procentig och himlen är molnfri är få. När de båda norrskensjägarna tänker tillbaka på den 17 mars 2015 lyser det nästan i deras ögon. Då exploderade natthimlen över hela landet. Sermon Shabi och Mikael Sjösten stod redo i Härad strax utanför Strängnäs med sina kameror.
– Jag bara skrek rakt ut. Det var så häftigt! Jag var darrig i nästan en vecka efteråt, säger Sermon Shabi.
– Ja, det tog tid att återhämta sig. Jag hade ont i nacken i tre dagar eftersom jag stod och stirrade upp på himlen så länge, säger Mikael Sjösten.
MER ► Här kan du se Sermon Shabis time lapse-film från norrskenet i mars
Men sådana maffiga spel på himlen som den dagen är det sällan de lyckas fånga.
– Ibland är det faktiskt så att det inte går att se norrskenet med blotta ögat utan att det bara syns när man tar en bild. Så det brukar bli många testbilder, säger Sermon Shabi.
När de lägger upp sina bilder på norrsken i Eskilstuna händer det att de möts av en viss skepsis.
– Det är inte många som tror att det går att se norrsken här nere, säger Sermon Shabi.
Och faktiskt händer det att de blir ifrågasatta även när de fotograferar.
– Jag stod en gång ganska centralt i Eskilstuna och fotograferade. Då kom det förbi en grupp ungdomar och frågade vad jag tog bilder på. När jag sa norrsken så trodde de att jag skämtade, säger Sermon Shabi.
Men att fotografera norrsken centralt i Eskilstuna hör inte till vanligheterna. Ljuset från staden stör nämligen bilderna då kamerans slutartid måste vara väldigt lång för att få in ljuset från norrskenet.
Hur ska en perfekt plats vara?
– Det ska vara bra sikt norrut, säger Mikael Sjösten.
– Sedan är det trevligt om det finns några fina detaljer i förgrunden, kanske några stenar eller träd, säger Sermon Shabi.
Horisonten måste också vara ganska låg eftersom norrskenet ibland inte når så högt på himlen.
– Sedan är det trevligt om platsen ligger vid en sjö, då speglas det fint i vattnet eller på isen, säger Mikael Sjösten.
Trots appar och prognoser händer det titt som tätt att de åker ut och norrskenet sviker. Då tar de i stället bilder på stjärnhimlen, månen eller vintergatan.
– Sånt gör att det alltid är värt att åka. Det är en verklig naturupplevelse varje gång, nästan som terapi för hjärnan, säger Mikael Sjösten.
Ni har aldrig funderat över att flytta mer norrut?
– Nej, svarar de nästan samtidigt.
Kanske ligger lite av tjusningen i just jakten på något som inte inträffar så ofta.