De vill belysa våldet som inte går i pension

Våldet i nära relationer upphör inte vid 65. Det budskapet vill två pensionärsförbund i Eskilstuna förmedla. Nu riktar de kritik mot kommunens nya handlingsplan mot våld i nära relationer.– Det är ett rikt ordflöde men vi saknar konkreta åtgärder, säger de.

Våld2-140924-VK.jpg

Våld2-140924-VK.jpg

Foto:

Eskilstuna2014-10-02 06:00

Äldre kvinnor är en högriskgrupp när det gäller att utsättas för våld. Övergreppen kan förekomma båda innanför hemmets väggar, men även på sjukhus och på vård- och omsorgsboenden. Förövaren – oftast en man – kan vara en närstående eller ibland vårdpersonal.

Äldre kvinnors utsatthet är erkänt som ett växande problem, enligt en rapport från länsstyrelsen (Det slutar inte vid 65). Men kommunernas insatser till denna grupp varierar stort, visar samma rapport.

– Ju äldre man blir desto mer ökar beroendeställningen till andra. Äldre förväntas vara glada och tacksamma, men får många gånger utstå en hel del, säger Anna-Lill Johansson, pensionerad mentalsjuksköterska och nu aktiv inom Sveriges pensionärers riksförbund (SPRF).

Mäns våld mot kvinnor är ett ämne som är högaktuellt. På riksplanet har Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer, nyligen presenterat ett betänkande med förslag på en mängd åtgärder för att skydda kvinnor från mäns våld. Hon menar att frågan är ett folkhälsoproblem.

På lokal nivå har Eskilstuna kommun tagit fram en uppdaterad handlingsplan – Eskilstuna, en Fristad för kvinnor 2014-2017 – som anger inriktningen för kommunens arbete mot våld i nära relationer.

Både Sveriges pensionärsförbund (SPF) med dess fem lokalföreningar i Eskilstuna och Sveriges pensionärers riksförbund (SPRF) har lämnat varsitt remissvar på handlingsplanen.

Och kritiken från förbunden är snarlik.

– Vi saknar konkreta mål som är möjliga att uppfylla. Vi skulle gärna vilja se riktlinjer för hemtjänstpersonals agerande då misstanke om våld finns, säger Agneta Öhlander, medlem i SPRF och förbundets representant i Kommunala Pensionärsrådet.

– Dessutom menar vi att kommunen borde ha inväntat Götblads slutbetänkande innan de presenterade sin handlingsplan.

Visserligen pekar handlingsplanen på att äldre kvinnor är en utsatt grupp. Men några särskilda råd hur dessa kvinnor ska fångas upp eller hur våldet ska upphöra framkommer inte. Bara att kommunens handläggare som beslutar om rätt till stöd ska ha mer kunskap i ämnet.

Lilli Assi är vice ordförande i SPF:

– Vi föreslår att kommunen genomför en utbildning för alla personalkategorier inom äldreomsorgen, där man tar upp vad som händer när man blir äldre och de risker som finns när man drabbas av exempelvis demens.

Ibland finns tecknen där, men ibland är de svårare att upptäcka:

– All misshandel ger inte blåmärken på kroppen. Det kan vara fråga om psykisk misshandel som sitter i själen. Vårdpersonal måste våga se och fråga, det kräver utbildning. säger Vesla Hult, pensionerad sjuksköterska och vårdlärare.

En känd risksituation för våld i nära relationer är när en anhörig vårdar en närstående. Anhörigvård väntas bli allt vanligare i takt med att en stor andel av befolkningen blir allt äldre.

Våldet kan riktas både mot den som vårdar och den som vårdas. Forskning visar att utåtagerande demenssjuka själva löper större risk att utsättas för övergrepp.

– Att vårda en anhörig med exempelvis framlobsdemens är en riskfaktor, konflikterna är många. För den som vårdar kan det vara belagt med skam att säga att hon blir slagen, säger Anna-Lill Johnsson och fortsätter:

– Anhörigstödet bör utökas. Och den hemmavårdare som tagit slut och behöver avlastning för att vårda en anhörig ska inte behöva vänta en vecka.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om