Det var för andra året i rad som konferensen Stoppa näthatet, en del av projektet Nätityder, arrangerades på Mälardalens högskola.
– Det hela började med ett avsnitt av Uppdrag granskning där svenska kvinnliga journalister berättade om sina erfarenheter av näthat. Varför utsätts olika grupper för mer näthat än andra och vad beror det på? Projektet Nätityder är en del av ett jämställdsarbete, säger Malin Göransson från antidiskrimineringsorganisationen Humanitas som var en av arrangörerna bakom tisdagens konferens.
Nätityders syfte är att ge verktyg för att kunna stoppa näthatet i framtiden. Genom föreläsningar och workshops ska mer kunskap ges om normer och strukturer som kan påverka hatet.
Under projektets första år var den främsta målgruppen skolor. I år har fokus flyttats till idrottsvärlden.
– Där det finns organisationer är det enklare att det uppstår hat, som till exempel i fotbollsvärlden där det finns firmor och stark identitet. Många vill inte att man kommer in och möblerar om i finrummet, säger Sofia B Karlsson som var en av tisdagens gästföreläsare.
Hon har tidigare arbetat med det normkritiska projektet Fotboll för alla i AIK. Ett projekt som resulterade i massivt hat på nätet.
– Det jag gjorde i AIK var att ifrågasätta manliga traditioner. Det är något som vi kommer att prata om i dag också, säger hon.
Sofia B Karlsson förklarar att det är de som står längst ifrån rådande hierarkier och normer som drabbas mest av näthat. Genom att ifrågasätta och se samband är förhoppningen att den hårda attityden ska minska.
Ida Östensson, grundare av organisationerna Fatta och Make equal, var även hon på plats under tisdagens konferens.
– Det jag kommer att prata om är var skillnaden går mellan åsikt, drev och näthat. Visst, det går att ha en åsikt men när 3 000 andra personer har samma uppfattning måste man ifrågasätta, säger hon.
Har näthatet blivit mer omfattande den senaste tiden?
– Hatet har blivit mer koncentrerat och genomträngande. Det är inte längre bara folk som vrålar ur sig en massa saker utan det är mer organiserat, säger Ida Östensson.
– Samhällsklimatet spelar också in. Det är enklare att slå ner på kvinnor, icke-vita och HBTQ-personer, säger Sofia B Karlsson.
Vad kan man som privatperson göra för att hjälpa till?
– Våga ifrågasätta och säga ifrån. Även tänka vad man själv skriver, är man en del av ett drev? När måste man hålla käften? säger Ida Östensson.