Han var 16 år när han fick panikångest och lades in på sjukhus, som en första insikt i hur det skulle bli att leva med bipolär sjukdom. I dag är Hans Bergström 75 år, och för att bekämpa fördomar, negativa attityder, skam och skuld har han ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt ämnet psykisk ohälsa.
Han tillhör referensgruppen för projektet "Åldras och mår bra", och med det vida kontaktnät han har i Eskilstuna och i samhället i stort kan han konstatera att de senaste årens utveckling med allmänt ökad psykisk ohälsa nu galopperar. Inte minst bland de äldre upplevs den mycket speciella situation vi lever i som enormt ångestladdad.
– Jag möter vänner, människor jag alltid upplevt som stabila, som säger att de mår oerhört dåligt av att inte få krama barnbarnen, av att inte ha något socialt umgänge. Den här nya situationen har verkligen skakat om oss globalt, och många grubblar över hur det ska bli, när mardrömmen ska ta slut. Kommer covid-20 efter detta? Jag hoppas att projektet ska kunna leda till mycket gott.
För människor som lever med psykisk ohälsa sedan tidigare är risken stor att sjukdomen nu förvärras.
– Mötesplatser man kunnat besöka håller stängda och kanske vågar man inte gå till bokade behandlingar och samtal på grund av rädsla för covid.
Hans Bergström var med och byggde upp Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, både på riksplanet och lokalt, och var dess första mångåriga förbundssekreterare. De tio sista yrkesverksamma åren jobbade han som enhetschef för Eskilstuna kommuns socialpsykiatri. Han har under 50 år sett utvecklingen av den svenska psykiatrin inifrån, genom egna och andras erfarenheter, och kämpat för att alla människor som mår psykiskt dåligt ska få professionell hjälp och stöd.
– Genom åren har jag själv haft riktiga dippar vart femte-vart tionde år och några gånger försökt ta livet av mig som en sista utväg ur mörkret och skammen. Ofta har man ju bara fått höra att man borde ta sig i kragen, att det är ens eget fel att man mår som man gör.
Hans ser också den tuffa situationen ur en annan synvinkel, eftersom hans fru Wenche Willumsen hade polio som barn och lever med begränsad lungkapacitet.
– Hennes tillvaro nu är väldigt ångestladdad, och jag tror det är många som går och bär på en sådan coronaångest nu, även om man aldrig haft problem med psykisk ohälsa tidigare.