Matilda Sidestam och Edina Busbaher skulle kunna tänka sig att ta med sig ägodelar ner i graven.
Det är rapporten "Svenskarna och döden" från Fonus som visar att över en miljon svenskar vill ha något speciellt med sig i graven. Allt från bilder på nära och kära till en flaska sprit.
Hur ser det då ut i Eskilstuna?
Hans Stipek är begravningsentreprenör på Fonus i Eskilstuna och han märker av att folk vill ha med sig saker på sin sista vila.
– Ja. Synen på döden har förändrats lite. Idag är det ju väldigt "me my self and I"- orienterat. Man vill ha det på sitt sätt. Och det är ju så anhöriga också vill minnas och hedra den avlidna.
Vad kan det vara?
– Det kan vara givet saker som är starkt förknippade med individen eller kopplat till intressen. Sportgrejer är ganska vanligt. En AIK-tröja, fotbollsskor, kanske en golfklubba. Sen brukar jag uppmuntra barn att skicka med teckningar, då får barnet på något sätt gestalta något. Brev är också vanligt, att man lägger ner ett brev till den avlidne som ingen har läst.
Varför tror du det är viktigt för folk?
– Man kanske vill tänka att döden inte är de slutgiltiga. Jag tror det handlar om tro och hopp i grunden. Och jag tror att det idag istället gestaltas genom prylar. Det är ett uttryck för någonting.
Finns det något som folk vill ha med sig som man inte får?
– Ja, bra att du tar upp det. Det finns något som heter begravningslagen. Askan från ett kremerat djur är ett exempel på sådant som man inte får med.
Matilda Sidestam och Edina Busbaher har inte funderat så mycket på det innan, för det är ett tag kvar dit hoppas dom.
– Det kanske skulle vara något smycke eller något. Min mamma är från Ryssland och en adelsfamilj så jag har några små armband från henne som jag kanske skulle vilja ha kvar, säger Matilda.
Edina är inne på ett annat spår.
– Det blir nog en flaska whiskey i så fall, säger Edina Busbaher.
En som har funderat lite på att ta med sig något ner i graven är Britt-Marie Johansson.
– Min svärmor gick bort för inte så längesedan och då funderade jag faktiskt på det under begravningen. För jag tänkte hon kanske hade velat haft något med sig, säger hon och fortsätter:
– Det ska väl vara någon minnessak som betytt väldigt mycket för mig. Kanske ett fotografi eller liknande.
Britt-Marie Johansson skulle kanske ta med sig ett fint fotografi ner i graven.