Häromkvällen samlades släktforskare och intresserade i Eskilstuna på Contrast. På schemat: DNA - genvägen till släkten, en föreläsning av Peter Sjölund som är ordförande i släktforskarföreningen i Härnösand samt en av de ansvariga inom det så kallade Sverigeprojektet för DNA-testade släktforskare.
Den nya tekniken har helt klart förändrat det traditionella sökandet efter rötterna. Förutom att slå i gamla kyrkböcker kan man lägga till en ny dimension - den genetiska.
– Man kan använda hela DNA:t för att hitta alla grenar på släktträdet, säger Peter Sjölund.
Han vet vad han talar om. Genom traditionell släktforskning har han själv kommit imponerande långt tillbaka i tiden – ända till 1300-talet. Men genom att undersöka sitt eget DNA och jämföra med andras har han kommit betydligt längre.
– Jag har släktskap med en kvinna som levde i Tyskland för 7 200 år sedan säger Peter Sjölund.
Men vi backar tillbaka lite. För vad är det egentligen som ligger bakom det som i alla fall Peter Sjölund menar helt har förändrat släktforskningen.
– Allt bygger egentligen på en stor databas. Omkring en miljon människor i världen har skänkt sitt eget DNA och ungefär 10 000 i Sverige.
Enligt Peter Sjölund drivs ett antal databaser av företag i USA. Genom att topsa sig själv kan man på det sättet skicka sitt DNA och hjälpa till att bygga upp databasen.
Beroende på hur långt tillbaka i tiden man sedan vill söka sina rötter, kan man genom att betala få reda på fakta om sin släkt.
– 'Man har DNA från hela världen och genom att DNA:t muterar kan man räkna ut var släkten kommer ifrån. Man kan räkna bakåt i tiden, säger Peter Sjölund.
Det här innebär att man till och med kan ta sig så långt bak i tiden som för 200 000 år sedan. Men det innebär inte att man kan sätta ett namn på en så pass avlägsen släkting. I stället kan man ta reda på ungefär hur släkten spridit sig över världen.
Enligt Peter Sjölund har den nya tekniken förändrat även historieskrivningen och gett mer klara besked om släktskapet mellan världens folk.
– Man kan bland annat se hur en vikingasläkt i Skandinavien hänger ihop med en släkt i Ukraina, säger Peter Sjölund.
Den traditionella arkeologin har inte alltid jublat över DNA-släktforskningen, men enligt Peter Sjölund arbetar man i dag tillsammans för att ge nytt sken över historien.
Dessutom säger Peter Sjölund att genforskningen även kan vara till hjälp för att styrka skriftliga källor - eller för den delen fastslå att dessa inte riktigt stämmer.
– Det finns en känd släkt i Sverige som heter Buresläkten. Genom DNA-undersökning kan man visa att man hitta på delar om släkten, säger Peter Sjölund som själv var med om att genomföra undersökningen 2013.