Det var strax före jul som den kvinnliga socialsekreteraren hälsade på i HVB-hemmet där den unga mannen var placerad för tillfället. Under mötet berättade socialsekreteraren för 17-åringen att han skulle bli omedelbart omhändertagen enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och därför skulle tvingas stanna kvar på boendet.
Enligt socialtjänstens bedömning fanns det en överhängande risk att 17-åringen skulle utsätta andra – eller själv bli utsatt – för dödligt våld om han återvände hem till Eskilstuna.
Socialsekreteraren ska därefter – tillsammans med en anställd på boendet som också deltog på mötet – ha blivit hotad till livet av 17-åringen.
"Ungdomen är upprörd och vill inte längre vara kvar och hoten mot medarbetaren handlar bland annat om att medarbetaren inte ska komma ifrån HVB-hemmet levande", står det i utredningen av händelsen.
Socialsekreteraren lämnade mötet med oro.
Hon ringde omedelbart ansvarig chef som i sin tur kontaktade personskydd på polisen och bad om en riskbedömning av ungdomen. Den unga mannen hade i närtid dömts för brott mot knivlagen och uppfattades ha tydliga kopplingar till kriminella nätverk.
Socialsekreteraren försågs med ett överfallslarm och en polisanmälan upprättades.
Samma kväll avvek ungdomen från HVB-hemmet, varpå arbetstagaren upplevde en ännu större oro. Dagen därpå hittades dock 17-åringen av polis och han kunde köras tillbaka till HVB-hemmet.
Senare under domstolsförhandling – gällande beredande av vård enligt lagen om LVU – hävdade ungdomen att han aldrig haft för avsikt att hota socialsekreteraren.
"Åtminstone har det inte varit menat att något han sagt skulle uppfattas som hot," står det i domen, som samtidigt slår fast att 17-åringen har ett omfattande vårdbehov som kräver vård på ett stängt SiS-hem.
Den 7 januari anmälde socialtjänsten incidenten till Arbetsmiljöverket som ett allvarligt tillbud. Händelsen sticker ut menar Karin Andersson.
– Det här skedde vid ett fysiskt möte under myndighetsutövning och där personen som riktade hotet hade kopplingar till gängkriminalitet. Det kan så klart kännas mer obehagligt för en medarbetare, säger hon.
Hur vanligt är det att handläggare hotas i sin myndighetsutövning?
– Det har inte varit ofta. Under det senaste ett och ett halvt året har vi haft något enstaka fall i min verksamhet. Men det har varit några fler ärenden den senaste tiden, säger Andersson och fortsätter:
– Vi träffar många personer i utsatta situationer. En del kan säga saker de egentligen inte menar för att de är i någon form av kris och har svårt med impulskontroll eller liknande, men den här gången var det ett tydligt hot som riktades mot medarbetarens liv och hälsa.
Utifrån händelsen ska arbetsplatsen nu genomföra en särskild skyddsrond och kommunen planerar för att köpa in en utbildning i hot och våld.
Enligt Karin Andersson upplever socialsekreteraren inte längre något hot kopplat till händelsen.