Michelle Arntsen, Carina Strömbäck och Christer Magnusson är oroade över framtiden för Gunnarskäl säteri. "Vår förhoppning är att exploateringen inte blir av på grund av att statens intresse att bevara jordbruksmark kommer kunna övertrumfa kommunens intresse", säger Christer.
Den gråa regntunga himlen förstärker den nedslagna stämning som råder bland de som är på plats vid stallet när tidningen är på besök den första helgen i oktober. Ett par dagar tidigare deltog några av dem på det möte kommunen bjudit in till för att informera om vad som är på gång.
– Vi fick en ganska tydlig bild om den utredning tjänstemännen fått i uppdrag av politikerna att göra. Deras budskap var att de ska lyssna på alla åsikter och sen göra en sammanvägd bedömning. De sa att inga beslut är fattade än men alla vi som var där fick känslan av att tåget redan gått. Vi kan gapa och skrika hur mycket som helst, det tjänar inte mycket till, säger ”ridpappan” Christer Magnusson vars dotter Linnea hyr en av de 35 stallplatserna på säteriet.
Bakgrunden till oron är de omfattande exploateringsplaner kommunen har för Gunnarskäl. Området som berörs ligger norr om E20, mellan Folkesta och Gröndal. Det rör sig om 300 hektar mark som kommunen köpte 1972 och som till en tredjedel utgörs av jordbruksmark som har arrenderats ut. Stallbyggnaderna ingår i det arrende som kommunen sagt upp.
Kommunens avsikt är att skapa förutsättningar för nya företagsetableringar samt flytta ut rangerbangården från Gredby. Bakgrunden är att Eskilstuna logistikpark snart är fullt utbyggd och utvecklingen av Gunnarskäl bedöms kunna ge upp till 7 000 nya jobb.
Bakom Michelle Arntsen breder lösdriftshagen ut sig där hennes häst Ffelipe Di Gianni kan sträcka ut. Hagen och åkermarken som tar vid hör till det område i Gunnarskäl som kommunen vill exploatera.
Nu pågår arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för att skapa ett "attraktivt och klimatsmart näringslivsområde". Det arbetet ska vara klart under 2023. Samtidigt ska parallella detaljplaner tas fram, dels för järnvägsanslutning och en ny rangerbangård, dels för den första utbyggnadsetappen. Enligt tidsplanen ska färdig etableringsbar mark finnas till försäljning i slutet av 2025.
– Vi har ju vetat om det här länge. Det har funnits i bakhuvudet men man har tänkt att nej, det blir nog ingenting av planerna. Sen så inser man plötsligt att det är allvar, säger Carina Strömbäck som hyrt stallplats vid Gunnarskäl i omgångar sedan 1994.
Linnea Magnusson och Isabell Walde är vid säteriet och rider varje dag. "Det är som ett andra hem, vi spenderar all vår fritid här. Jag är hellre en kväll i stallet än på fest", säger Isabell.
Hon och de andra tidningen träffar beskriver stallet och den vackra lantliga omgivningen som ett paradis, både för ryttarna och hästarna.
– Jag har provat på andra ställen men alltid kommit tillbaka hit. Det finns ingen liknande anläggning i Eskilstuna som kan erbjuda allt de har här; ridhus med omgivande sommarhagar, vinterhagar och lösdrift.
Frågan hon och de andra inte fått något svar på är var de ska ta vägen om planerna blir av. Kommunen uppger att det pågår ett arbete för att hitta alternativa lösningar för ridverksamheten.
– Den frågan står inte särskilt högt på deras prioriteringslista vad vi förstått. Det är möjligt att kommunen skulle agera annorlunda om det här var en ridskola. En stallkompis kollade upp vad som är tillgängligt i Eskilstuna just nu – det fanns två ponnyboxar och två andra boxar i hela kommunen, det var allt.Totalt med granngårdarna här ute är det över 50 hästar som berörs, säger Michelle Arntsen.
Zamina Uusimaa och Novalie Vesa bor nära Gunnarskäl och tar oftast cykeln till stallet för att rida.
Hon menar också att det svala intresse hon upplever att kommunen visar bottnar i ett bristande jämställdhetsperspektiv där ridsporten är styvmoderligt behandlad.
– När det kommer till tjejers idrottande diskrimineras vi alltid. Så upplever många här i stallet det. Kommunen satsar mycket på ishockey, fotboll och handboll men ridsporten – som är Sveriges tredje största ungdomsidrott – hanteras alltid annorlunda. Vi har många barn som rider här, från tre år och uppåt. Det är en mötesplats där det alltid finns vuxna förebilder, en stor social gemenskap som riskerar att splittras.
Ingen av dem vi träffar tror att kommunen kommer att ändra inriktning eller fatta beslut om att skrinlägga planerna.
– Vår förhoppning är att exploateringen inte blir av på grund av att statens intresse att bevara jordbruksmark kommer kunna övertrumfa kommunens intresse. Och med tanke på situationen i omvärlden nu, med den oro som finns på grund av kriget i Ukraina, kommer frågan om självförsörjning att bli allt viktigare i framtiden, säger Christer Magnusson.
Kommunens planer på att exploatera landskapet kring Gunnarskäl har väckt starka reaktioner bland dem som hyr stallplatser vid säteriet.
Johan Lagerholm är ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, i Sörmland. Han har följt kommunens planer sedan lång tid och är kritisk till den storskaliga exploateringen:
– I dag finns det ett starkt fokus på att öka Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel och då behöver vi all jordbruksmark vi har.
Han poängterar att det tämligen starka skydd bevarandet av jordbruksmark har i miljöbalken inte respekteras fullt ut av kommunerna i Sverige.
– Visst kan det finnas skäl att bygga på jordbruksmark när det handlar om samhällsviktiga funktioner men att så skulle vara fallet vid Gunnarskäl har inte kommunen kunnat visa, inte än i alla fall. 7 000 nya jobb låter väldigt bra men man skulle kunna vända på frågeställningen och fundera över hur man ska försörja 7 000 nya kommuninvånare med mat.
För att ta jordbruksmark i anspråk ska exploatören först ha utrett och därefter uttömt alternativa placeringar.
– Den utredningen måste göras men generellt brister det på den punkten när vi i LRF läser olika detaljplaner runt om i landet.
Den krokiga och smala vägen till Gunnarskäl har ännu en lantlig karaktär. Hur trafikflödet kommer se ut i framtiden återstår att se.
Johan Lagerholm vill inte spekulera i huruvida kommunen får igenom sina planer.
– Jag hoppas att det kommer att fattas ett förnuftigt beslut som innebär att man tar tillvara möjligheten att producera livsmedel i Sverige.
För kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) är det två övergripande frågor som styr den kommunala strategin.
– Vi vill absolut inte hamna i ett läge där kommunen på grund av markbrist tvingas tacka nej till företag som vill etablera sig. Och sen måste vi flytta rangerbangården. Men när det gäller Gunnarskäl är det en komplex resa med en rad frågetecken, inte minst kring hur det blir med jordbruksmarken. Samtidigt är det en lång väg kvar till beslut och vi tittar parallellt på möjligheten att utveckla andra områden, till exempel flygplatsen, säger han och tillägger att han har full förståelse för att kommunens planer skapar en oro.
– Det är alltid olyckligt när människor hamnar i kläm och självklart måste vi försöka hitta andra lösningar för ridverksamheten om det blir aktuellt.
Kristina Birath är miljö- och samhällsbyggnadsdirektör på kommunen och hon menar att det finns flera skäl för varför man måste gå vidare med planerna för Gunnarskäl. En utredning som gjorts, men som ännu ej är färdigställd, visar också att andra, alternativa lokaliseringar är uttömda.
– När vi bygger om centralstationen till nytt resecentrum behövs fler spår och de kan inte byggas på bredden, de befintliga spåren måste förlängas mot den nuvarande bangården. Tillsammans med en planerad utbyggd tågdepå blir det för trångt. Och Gunnarskäl har bedömts vara den bäst lämpade platsen att anlägga en ny godsbangård på.
Kristina Birath är miljö- och samhällsbyggnadsdirektör på Eskilstuna kommun.
Förutom att kommunen äger marken finns även andra fördelar med placeringen menar hon.
– Vi ser inte bara en renodlad logistikpark framför oss, det ska vara ett blandat område för etableringar som även omfattar industrier. Av det skälet är det viktigt med tillgänglighet och närhet till staden. Att också ha järnvägsförbindelse i området har visat sig vara en framgångsfaktor för att få företag att vilja etablera sig.
Knäckfrågan för om planerna ska gå i lås är huruvida jordbruksmarken tillåts ta i anspråk.
– Visst, så är det. Vi försöker att göra så lite påverkan som möjligt men vi kommer att gå vidare och lägga fram förslag som ska ut på samråd. Vi får se hur det går.
I likhet med Jimmy Jansson säger Kristina Birath att hon förstår den oro som finns runt hästverksamheten i området.
– Vi för en dialog med arrendatorn om han är intresserad av att driva verksamheten någon annanstans. Men det är ju ingen kommunal ridskola, det är en kommersiell verksamhet som det är svårt för kommunen att gå in och driva.
Michelle Arntsens förhoppning är att statens intressen av att bevara jordbruksmark i landet ska stoppa kommunens exploateringsplaner i Gunnarskäl.
"Ridpappan" Christer Magnusson säger att han förstår kommunens motiv, att skapa fler arbetstillfällen. Men att det måste finnas annan mark som är bättre lämpad:
– Den kanske man i så fall måste köpa in, det är lite besvärligare, men tittar man på det i ett långt perspektiv är det värt det för att rädda den här enormt vackra öppna marken som använts för att odla i hundratals år. Den går inte att återskapa om man förstör den. Det blir en rovdrift av landskapet och det gör mig upprörd. Jag fattar inte hur de kan tänka så.
Den nuvarande arrendatorn har avböjt medverkan i reportaget med hänvisning till de pågående förhandlingarna med kommunen.