Undersköterskan från Eskilstuna arbetade på ett sjukhus i ett annat län. Vid två tillfällen i slutet av 2020 stals bankkort från patienter. En rad besvärande omständigheter gjorde att misstankarna kom att riktas mot undersköterskan. Hon hade varit i tjänst de dagar korten försvann och även uppehållit sig på de avdelningar där målsägandena vårdades. Vidare kunde man konstatera att uttag och uttagsförsök gjorts från bankomater i Eskilstuna. Totalt försvann 12 600 kronor från de bägge kontona. Vid en husrannsakan som gjordes i hennes bostad fann man en svart sjal som liknade en sjal som den person bar som syntes på övervakningsbilder från bankomaten.
Som motiv framfördes även att undersköterskan hade ekonomiska svårigheter.
En oenig tingsrätt dömde henne i maj i år för två fall av bedrägeri och tre fall av försök till bedrägeri. Kvinnan som nekat till brott överklagade domen till Svea hovrätt som nu avgjort fallet och friar kvinnan helt.
Hovrätten understryker att det finns flera omständigheter som är besvärande för kvinnan. Men någon bevisning som direkt knyter henne till gärningarna finns inte menar rätten. Några slutsatser om vem det är som syns på övervakningsbilderna kan inte dras och domstolen ställer sig också frågande till den polisutredning som legat till grund för åtalet. Som exempel nämns att det vid tidpunkten för kortstölderna fanns 10-15 personer på undersköterskans arbetspass och som har haft samma behörighet som hon till de berörda sjukhusavdelningarna. Men polisen har inte presenterat några utredningsåtgärder som gjorts för att utesluta andra gärningsperson än undersköterskan skriver rätten:
”Till detta kommer att hovrätten (. . .) inte kan frigöra sig från intrycket att utredningen redan initialt synes ha bedrivits utifrån hypotesen att (namn på den åtalade) var gärningsperson”.