Laila Westerholm är kontorschef på Pantbanken Sverige i Eskilstuna.
Laila Westerholm arbetar tillsammans med en kollega på Pantbanken Sveriges kontor på Kungsgatan där kunderna måste passera en sluss med två låsta dörrar för att komma in. Själv sitter hon och kollegan bakom en tjock glasruta. Besökare som vill komma in bakom kassan måste visa legitimation och sedan passera ytterligare en sluss mellan låsta dörrar. Säkerheten slutar inte med det utan det finns ett jättestort kassaskåp inne på kontoret där det förvaras värdesaker. Kontoret är även utrustat med övervakningskameror.
Säkerheten är kanske befogad eftersom pantbanken lånar ut pengar som aldrig förr till människor som pantsätter sina värdesaker som säkerhet. Under tidningens halvtimmeslånga besök på kontoret hinner det komma in fem personer.
– Fördelen med oss mot många andra är att man får pengarna direkt och att värderingarna går väldigt fort. Sedan tycker jag också en stor fördel är att man själv väljer när man vill betala av på lånet eller betala tillbaks det, säger Laila Westerholm.
Om kunder inte löser ut sina föremål tar pantbanken hand om dem.
– Då har man sålt sina saker. När guldpriset är högt får man väldigt bra betalt för grejerna, säger Laila Westerholm.
– Guldpriset har väl i princip fördubblats på tio år och det är inte så mycket annat som har gjort det.
Hon menar att det finns flera fördelar med guld utöver det höga priset.
– Det tar liten plats. Det är lätt att ta med sig. Man får betalt oavsett om föremålet är helt eller trasigt.
Pantbanken försöker först sälja föremål som den tagit hand om sedan kunderna inte löst ut dem. Föremål som inte kan säljas smälts ner och säljs vidare till bland annat guldsmeder.
Utlåningen står för den allra största delen av pantbankens verksamhet och försäljningen för en mindre del.
– Över 80 procent av våra kunder vill låna pengar på sina saker och ha tillbaks dem. Vi har en hel del kunder som kanske bara lånar en gång om året och sedan har vi kunder som lånar konstant hela tiden.
– Vi betalar 400 kronor grammet på 18 karat och det är ju väldigt högt, säger Laila Westerholm.
En kund kan till exempel få låna mellan 1 000 och 2 000 kronor på en vigselring som inte är av den tjockaste sorten. För en guldkedja kan man få låna cirka 1 500 kronor.
Laila Westerholm berättar att många kunder pantsätter flera föremål. Hon visar påsar med olika guldföremål i kassaskåpet som kunder har pantsätt för till exempel 2 700 kronor, 18 000 kronor och 38 000 kronor. Bland de pantsatta föremålen finns en Rolexklocka värd cirka 150 000 kronor.
Det finns även ett mindre antal andra föremål som till exempel vaser och designerprylar av George Jensen och Lisa Larson.
På senare år har det även blivit betydligt vanligare att pantsätta modeartiklar som till exempel dyrare väskor och bälten.
– Det kan vara att man har ett par dyra väskor hemma, men samtidigt vill man åka på en weekendresa. Man har inte pengarna precis då så man pantsätter väskorna och tänker att man betalar av det på tre månader. Det är ett sätt att vara mer flexibel i sin ekonomi. Det är inte alla som vill ha kreditkort.
– Klockor har blivit jättestort. På 80-talet pratade de om att alla människor skulle ha klockan i mobilen så klockor skulle helt försvinna, men det har aldrig varit så stort som nu.
– Gamla stål-Omegor till exempel har blivit så himla hett. Vissa märken kanske var värda 50-100 kronor för några år sedan. Nu är det 5 000 kronor.
Även designat silver har blivit mer populärt att pantsätta.
– Om jag ska sia framåt 10, 15, 20 år kommer jag ändå hamna tillbaka på att guldet är det mest stabila. Rolexklockorna gick upp otroligt, men de har också sjunkit. Samma med diamantmarknaden.
Kontorschefen Laila Westerholm värderar föremål på Pantbanken Sverige i Eskilstuna.
Pantbanken har upplevt en stadig tillströmning av nya kunder ända sedan den startade för 12 år sedan. Hon säger att pantbanken får mellan 30 och 40 nya kunder varje månad.
Laila Westerholm menar att en orsak till ökningen är att den yngre generationen är intresserad av begagnat och vintage och inte har något emot att köpa saker från pantbanken.
– Det kanske var lite fult att gå till pantbankerna förr i tiden, men idag är det verkligen inte det. Det är lite hippt att hitta vintage-grejer som inte finns någon annanstans.
Laila Westerholm har också märkt att människor köper guld som investeringsobjekt.
– I tuffa tider vill man ha en del av sin ekonomiska reserv i form av något som man kan ta på och förvara i sitt hem.
När det gäller ökningen av utlåningen finns det andra orsaker.
– Då är det en annan, mer tragisk sida. Jag tycker att man märker att såna myndigheter som Försäkringskassan och olika bidragsgivare inte verkar hinna med sitt jobb för att det är jättemånga kunder som har rätt till att få bistånd och hjälp, men som inte får det i tid.
– Det är så långa handläggningstider att de får vänta och då har de inget annat val än att försöka få tag på pengar på ett annat sätt. Det är jättemånga som tackar oss för det.
I samband med utlåningen försöker hon prata med kunderna om vilket behov de egentligen har av att låna. Hon vill inte att de ska låna för mycket pengar.
– En del kommer och de är så desperata att de får tunnelseende och vill ha alla pengar de kan få. Vi försöker få igång ett behovssamtal.
– Det är jättedumt att låna mer än man behöver eftersom det blir ränta.