Den dyra elektroniska litteraturen gör att biblioteken inte kan erbjuda samma utbud av e-böcker som önskat. "an skulle vilja ha en nationell lösning, men någon sådan finns inte i dagsläget" säger Birgitta Edvardsson.
Nu är det dags att förbereda biblioteksplanen som ska gälla för de fem kommande åren, vilken ska lägga ribban för ambitionsnivån och utvecklingen för biblioteket i Eskilstuna. Där ska en viktig färdriktning för digitaliseringen ingå, bland annat för att kunna möta konsumenternas efterfrågan om ljudböcker och e-böcker.
Men av ekonomiska skäl kan det bli en svårknäckt nöt. E-böcker är mycket dyrare att tillhandahålla än fysiska böcker.
– Ska man ha ett attraktivt mediebestånd blir det kostsamt, säger Birgitta Edvardsson som är bibliotekschef på Eskilstuna stadsbibliotek.
Eskilstuna har liksom andra bibliotek i Sverige köpt in en tjänst där konsumenterna i sin tur kan ladda ned önskad litteratur. Till skillnad från pappersböcker som biblioteket betalar per inköpt titel, gäller ersättningen för e-böcker och ljudböcker per antal nedladdningar.
– Det fungerar såhär nationellt. I Eskilstuna har vi satt ett kostnadstak på 30 kronor per nedladdning. Om förlaget tar mer än så, kommer boken inte ens synas för våra användare. Det finns förlag som tar jättemycket för en bok, säger Birgitta Edvardsson.
I Eskilstuna växer användningen av e-böcker ständigt. Mellan 2019 och 2020 låg ökningen på 40 procent. Det motsvarar däremot endast 5 procent av de totala boklånen på Eskilstuna Stadsbibliotek. Enligt en rapport från internetstiftelsen 2019 lyssnar en tredjedel av de svenska internetanvändarna på ljudböcker.
Idag finns flera ljudbokstjänster som erbjuder litteratur mot betalning, till skillnad från biblioteksrörelsen som vill erbjuda den kostnadsfritt och obegränsat.
Den första kostsamma e-bokssmällen för Sveriges bibliotek kom 2012, när boken Jag är Zlatan laddades ned omkring 13 000 gånger. Notan landade på en kvarts miljon kronor. Bokens succé i kombination med ny teknik blottade intressekonflikten mellan biblioteken som vill erbjuda obegränsad och kostnadsfri litteratur – och de vinstdrivande förlagen. Enligt Bonnier tjänade förlaget tio gånger mer på boken genom biblioteken än om de sålt den via bokhandeln.
Den dyra litteraturen gör att biblioteken inte kan erbjuda samma utbud av e-böcker som önskat.
– Man skulle vilja ha en nationell lösning, men någon sådan finns inte i dagsläget, säger Birgitta Edvardsson.
I biblioteksplanen önskar hon en ökad förståelse för bibliotekets betydelse för invånarna. Och att verksamheten inkluderas i samtalet när staden utvecklas för att fortsätta vara den samlingsplats den skapades för att vara.