Kjell Andersson, vd för EEM, efterlyser en ny attestordning.
Mellan åren 2022 och 2023 betalade Eskilstunas kommunala förvaltningar och bolag 900 000 kronor i förseningsavgifter och dröjsmålsräntor.
De onödiga kostnaderna som uppstår när räkningar inte betalas i tid uppgick 2022 till 347 000 kronor och i fjol till 552 000 kronor, en ökning med nästan 60 procent.
Eskilstuna kommuns förvaltningar och avdelningar sköter sig generellt något bättre än bolagen. Fastighetsenheten har 2022-2023 tvingats punga ut med 108 000 kronor och kultur- och fritid 59 000 kronor.
Även inom bolagsvärlden kastas pengar i sjön.
Kommunfastigheter AB har de senaste två åren spenderat 97 000 kronor på förseningsavgifter och dröjsmålsräntor.
Värst är dock EEM och dess dotterbolag. Mellan åren 2022 och 2023 krävdes "energibolagen" på 478 000 kronor i straffavgifter.
En sen betalning utmärker sig från de andra.
Det rör en faktura från Wibax AB på drygt 3,3 miljoner euro, drygt 38 miljoner kronor i aktuell växelkurs, avseende bioolja.
Fakturor i den storleksordningen ska attesteras av EEM:s styrelseordförande innan pengarna kan betalas ut. Rutinerna fungerade dock inte och räkningen betalades en månad för sent. Den höga fakturasumman, på 38 miljoner, gjorde att dröjsmålsräntan snabbt tickade iväg.
Enligt uppgifter till Eskilstuna-Kuriren krävdes EEM inledningsvis på cirka 400 000 kronor i förseningsavgift. Summan ska dock ha sänkts till 221 000 kronor efter att EEM "haft synpunkter".
EEM har spenderat mer än en halv miljoner kronor på förseningsavgifter de senaste två åren. Hur ser du på det?
– Det är mycket fakturor som hanteras men det är givetvis inte okej, säger EEM:s vd Kjell Andersson.
Fakturan till Wibax sticker ut, kan du förklara?
– Där har vi delar av problematiken. Vi får oerhört stora fakturor på bland annat bränsle och elnätsöverföringar och med våra rutiner blir det många led för att attestera. Det här är något vi diskuterar nu, och har tagit upp med styrelsen. Vi vill se om det går att förenkla, om det går att ge större mandat i attestkedjan, säger Kjell Andersson.
För att Wibaxfakturan skulle ha kunnat betalas i tid (i juli 2023) hade EEM:s styrelseordförande Åsa Kullgren (S) behövt attestera den tidigare. Varför det inte skedde är ännu oklart.
– Jag tror att jag fick den för attest i augusti. Vi tittar nu på var det brustit i den här kedjan med påminnelser, säger hon.
Hur ser du på händelsen, är det okej att sånt här sker?
– Nej, det är inte acceptabelt och jag har redan tidigare pratat med vd:n om att vi måste se över ordningen med att det är ordförande som attesterar. Systemet ses över, säger Åsa Kullgren.
Styrelseordföranden Åsa Kullgren (S) är kritisk till fakturamissarna. Det var dock hennes sena attest som gjorde att mångmiljonfakturan betaldades för sent. Hur det kunde hända håller EEM på att utreda.
Vare sig delegationsordningen eller det faktum att EEM hanterar stora belopp är något nytt för bolaget.
– Nej, det är ju inte det. Men när det dyker upp en sån här grej, när det går riktigt, riktigt fel, det är då man ser vilka stora risker det finns, säger Kjell Andersson.
Hur lyckades ni få ner straffavgiften från cirka 400 000 till 221 000 kronor?
– Det är inget man förhandlar men vi hade synpunkter på om det verkligen stämde. Och då landade det på de här 220 000.
Har du något att tillägga?
– Bara att det här var väldigt olyckligt och att vi direkt kollade på vad vi kunde ändra i processerna.