För första gången på flera år går det nu att få ränta på kontosparande och andra försiktiga sparanden.
Efter nästan åtta år med noll- eller minusränta har Riksbanken på kort tid agerat i syfte att dämpa inflationen. I september gjordes en historiskt kraftfull höjning med en procentenhet och skrivande stund ligger styrräntan på 1,75 procent.
Åtgärden har fått bland annat bolånetagare att börja oroa sig över ekonomin och då priset på pengar gått upp har humöret på aktiemarknaden surnat.
Men allt är inte nattsvart – stigande marknadsräntor gör att ränteplaceringar åter kan bli ett intressant placeringsalternativ.
Tidningen har träffat Sparbanken Rekarnes Oscar Pettersson som förklarar olika möjligheter med ränteplaceringar.
– Vid en ränteuppgång blir det snabbt stort fokus på bolån eftersom det slår direkt mot hushållens plånböcker på grund av stigande bolåneräntor, men läget skapar också möjligheter för högre ränta på försiktiga placeringar.
– Det låga ränteläget som varit en realitet sedan 2015 har inneburit att många investerare med pengar på ett sparkonto eller olika ränteplaceringar har fått begränsad avkastning under flera år. I och med att marknadsräntorna går upp stiger även avkastningskraven på räntesparande, säger han.
Ränteplaceringar har generellt lägre risk och lägre förväntad avkastning till skillnad mot aktiemarknaden, där det motsatta förhållandet råder över tid. Tidigare noll- eller minusränta har därför gynnat risk och tillväxt mer än kapitalbevarande strategier som exempelvis ränteplaceringar.
– För första gången på flera år går det nu att även få ränta på kontosparande och andra försiktiga sparanden. Det kan till exempel vara till nytta för unga vuxna som sparar till kontantinsatsen för ett nytt boende eller som buffertsparar till ett större framtida inköp. Syftet med den typen av sparande är att det inte ska minska i värde.
Företag med överskottslikviditet kan också dra nytta av stigande räntor då det ger möjlighet att tjäna pengar på försiktiga ränteplaceringar – eller genom att förvara pengar på sparkonto. Även här är syftet att nå ett värdebevarande, tryggt sparande och bygga en buffert för framtiden.
– En annan stor grupp i behov av kapitalbevarande förvaltning är pensionärer som redan idag tar ut pension eller som närmar sig pension. Här vill man i regel ha en förutsägbar förvaltning med mindre svängningar och lägre risk. Man vill helt enkelt veta hur mycket man ska få i pension varje månad och kunna göra långsiktiga och pålitliga prognoser.
– Här finns olika sparalternativ och en populär placeringsform är att lägga en del i försiktiga räntefonder eller ränteförvaltning. Under själva ränteuppgångsfasen påverkas vissa ränteplaceringar negativt men över tid ger de betydligt högre förväntad avkastning.
Bankernas samlade bedömning är att styrräntan kommer att gå upp ännu mer – hur mycket råder det delad mening om.
– Vi tror att den kommer att toppa på 2,75 procent. Riksbankens prognos ligger på 2,53 procent. Vi har blivit väldigt räntekänsliga i Sverige och med flera år i rad med noll- eller minusränta har många börjat ta det som ett normalläge.
Oscar Pettersson har märkt av att intresset för räntesparande ökat i samband med stigande räntor och det gynnar grupper som av olika anledningar inte vill ha pengar på börsen.
– Många vill ha en så hög avkastning som möjligt till lägsta möjliga risk och över tid blir försiktiga placeringar, som sparande i räntebärande papper, bra vid normalränta.
Riksbankschefen Stefan Ingves flaggar för att styrräntan kommer att höjas ytterligare.