Det skrattas mycket på bakgården till äldreboendet Bolindergården på onsdagen, de kalla vindarna till trots. Nästan exakt ett dygn har gått sedan regeringen gav beskedet: Från den 1 oktober får landets äldreboenden åter ta emot besök.
Margareta Jonsson, som flyttade in i sin lägenhet i mars och som haft en hel del övrig sorg i sitt liv det senaste året, berättar om tårarna som föll under våren, när barn och barnbarn inte fick hälsa på henne. Det är bara de två familjemedlemmarna som hjälpte henne flytta in som alls sett hennes hem.
– Sen kom sommaren och det gick att träffas på avstånd här ute, det har varit räddningen. Men tänk att jag snart ska få ta dem med in, jag kan knappt tro det är sant. Jag lovar att jag kommer gråta då också. Jag kan inte fatta att vi faktiskt klarade det här.
Elsa Holmqvist, som bott här i ett drygt år, håller med.
– Mina döttrar har kommit ofta och suttit här ute och pratat. Men snart blir det för kallt och jag vill ju kunna ta en promenad med dem, och äta söndagsmiddag som tidigare. Kanske vi kan göra det igen i höst. Och kanske jag så småningom kan få hålla mitt senaste barnbarn som jag bara sett på håll.
– Jag hostade lite ett tag i våras och blev isolerad för säkerhets skull, det var den värsta tiden. Jag tycker det varit lite otäckt att inte veta om man skulle bli sjuk.
Margareta och Elsa är eniga: De klarade den förskräckliga våren tack vare boendets underbara personal, som tröstat, glatt och förgyllt tillvaron med aktiviteter och samtal.
– De har hållit humöret uppe för oss alla.
Tina Hammarström och Mathilda Mehlqvist tackar ödmjukast för berömmet, skickar några skämtsamma gliringar tillbaka till damerna och beskriver sina egna känslor.
– Vi är glada för de boende, samtidigt lite skraja för deras skull. Vi önskar ingen anstormning av anhöriga nu. Det kan vara lätt att glömma bort sig när man inte setts på länge, vi har ju boende som inte träffat sin familj sedan i mars. Men var försiktiga med era gamla och känn efter ordentligt innan ni kommer hit. Vi vill inte ha några förkylningar, inga magsjukor, inga influensor, ingenting.
Enhetschef Malin Strandberg uttrycker samma dubbla känslor.
– Jag känner viss oro att restriktionerna ska släppas på för snabbt – med risk för ökad spridning. Vi har haft tur och klarat oss undan smitta riktigt bra, jag hoppas vi får fortsätta ha viss kontroll över besöken.