Verksamhetsutvecklare Helena Nilsson på Försäkringskassan beklagar att Birgitta Beronja fick vänta på ersättning så länge att hon tvingades till banklån.
Flera läkare tidningen pratat med verifierar att Birgitta Beronja långt ifrån är den första att hamna i kläm när medicinska utlåtanden kring en långtidssjukskriven patient ifrågasätts av tjänstemän på Försäkringskassan.
– En orimligt stor del av min arbetstid går åt till att försvara min bedömning av patienters status, behandling och sjukskrivningsbehov, säger en av dem.
Helena Nilsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, förklarar att i över 95 procent av alla fall gör myndighetens handläggare samma bedömning som den behandlande läkaren.
– Men det handlar ju om att vården och Försäkringskassan enligt lagstiftningen har olika roller. Försäkringskassans handläggare har som uppgift att tillämpa den lagstiftning som finns och ska inte ifrågasätta den behandlande läkarens bedömning.
– Läkarna bedömer hur sjukdomen påverkar om patienten kan arbeta. Försäkringskassans handläggare gör sedan en samlad bedömning av personens rätt till sjukpenning. Det är lagstiftaren som bestämt att ett läkarintyg inte automatiskt leder till sjukpenning.
Ska en sån bedömning behöva ta så lång tid att patienten tvingas till banklån?
– Det är verkligen beklagligt om personen inte får besked på så många månader och hamnar i en utsatt situation. Vi ska handlägga ärendena så skyndsamt som möjligt, men ibland kan utredningen ta tid.
Försäkringskassan har läkare anställda på hel- eller deltid som försäkringsmedicinska rådgivare på konsultbasis. Men den medicinska bedömningen av den enskildes rätt till sjukpenning görs i första hand av den behandlande läkaren.
Är Försäkringskassans handläggare sjukvårdsutbildade?
– Det finns inga krav på medicinsk utbildning för våra handläggare inom sjukförsäkringen. Vi har läkare anställda på hel- eller deltid som försäkringsmedicinska rådgivare. Dessa konsulteras vid behov men gör inga egna bedömningar. I första hand ska handläggaren vända sig till den sjukskrivande läkaren.
Hittills har en tim- eller behovsanställd person varit tvungen att kunna visa upp inbokade arbetspass för en sjukpenningsgrundande bedömning, förklarar Helena Nilsson. Kraven på dem har helt enkelt varit högre. Men nu ändras det.
– Fasta heltidstjänster har varit normen, men samhället ser ju inte ut så längre. Allt fler människor är anställda utifrån arbetsgivarnas behov och därför behövde lagstiftningen justeras. Så från den 1 februari kan timanställda bedömas mot det arbete man har, utifrån hur de tidigare arbetat. I stället för att behöva redovisa ett inbokat schema framåt. Vilket ju kan vara svårt i sig när man är sjukskriven.