Stefan Zumaeta är chef för mötesplatsen och fritidsgården i Fröslunda. Tillsammans med föreningen Waalids företrädare Hassan Osman diskuterar de det trygghetsskapande arbetet.
Brutaliteten vid mordet i Björktunneln i Stockholm påvisade hur våldshandlingars gränser tänjs ut alltmer. Mitt i rusningstrafiken en vardagseftermiddag sköts en man i 20-årsåldern ihjäl. Åklagare Daniel Jonsson menar att mordet var överlagt.
Snabbt fastslogs det att både offer och de tre mordmisstänkta tonåringarna har koppling till Fröslundas undre värld.
Fröslundabor har vid olika tillfällen vittnat till tidningen om att "äldre personer" öppet misshandlar tonåringar i området. Däribland en orolig mamma.
– Många barn lyssnar inte på sina föräldrar. Barnen säger att socialtjänsten kan ta dem om föräldrarna säger nej och då blir föräldrarna rädda. När barnen sen är ute tvingas de av de äldre att sälja droger annars blir de hotade och slagna. Jag har många gånger sett 16-17-åringar som misshandlats, säger hon när tidningen träffar henne vid mötesplatsen Fröet.
Hassan Osman tillhör föreningen Waalid som regelbundet trygghetsvandrar i Fröslunda i syfte att förebygga ungdomskriminalitet.
– Det är jättesvårt. Många ungdomar går iväg när de ser oss eller andra vuxna. Men så finns det ungdomar som lyssnar, och de försöker vi samla ihop till fritidsgården. Samtidigt tror föräldrar att kriminaliteten finns där och är oroliga för att barnen är där.
Hassan Osman och mötesplatsens enhetschef Stefan Zumaeta är överens om att föräldrar måste involveras mer i fritidsgården för att vara en del i ett trygghetsskapande arbete. Nu diskuterar de hur det ska gå till – en idé är att föräldrar ska vara närvarande med fritidspersonalen om kvällarna.
– Får vi igång föräldrakontakten och engagemanget så tror jag det blir jättebra. Vi kommer även införa gårdskort. Då måste ungdomarna skriva på ett medlemsavtal om förhållningsregler och så tar vi kontakt med vårdnadshavarna därefter, säger Stefan Zumaeta.
Stefan Zumaeta ser ett behov i området av att aktörer samverkar extra mycket med varandra.
I en källarlokal på Björkhultsvägen har föreningen Brobygget sin samlingsplats. De verkar med målet att Fröslunda senast 2027 ska tas bort från polisens lista över utsatta områden. De skapar samverkan med föreningar och instanser som polisen, Kfast och Engelska skolan.
– Det viktigaste är tillit mellan boende i området. Vi har språkcafé för att skapa kontakt och har även mycket läxhjälp för både barn och vuxna. Det är viktigt att människor kommer i egen försörjning. Det skapar självförtroende och stabilitet, säger Jonny Pettersson som arbetar i föreningen.
Hur skapas ungdomskriminaliteten i området?
– Barn kontaktas på vägen hem från skolan exempelvis. Då börjar det med att leverera ett paket och få 20–50 spänn. Sen rullar det på och till slut har man fått ett par häftiga dojor och är redan rutinerad som 16-åring.
Båda föreningarna Waalid och Brobygget arbetar på flera plan för att stötta dem som har det svårt i Fröslunda.
Mirjana Dimovska är föreningsmedlem och mångårig Fröslundabo. Hon berättar att de senast i veckan kontaktade polisen i samband med en vandring.
– Det är så vi samarbetar. Det är även viktigt att motarbeta bristande myndighetstillit. Många föräldrar har blivit felinformerade av ungdomar som ligger steget före och säger att socialtjänsten "tar barn". Många mammor har det svårt och har även ett bristande socialt liv. Därför kommer socialtjänsten hit i slutet av månaden för att förklara att de inte "tar barnen", säger hon och tillägger:
– Vi måste stå upp som en enad front.