"Vi vill verkligen genomlysa undervisningen i svenska från grunden. Eskilstuna har inte råd att inte vara bäst på det här, för det är så viktigt för den här elevgruppen", säger Lisa Edholm, tillförordnad utvecklingschef för grundskolan i Eskilstuna kommun
Fjärr- och distansundervisning, inställda lektioner och hög sjukfrånvaro för både lärare och elever. Förra läsåret liknade inget annat tidigare i grundskolan. Många skolledare uttryckte oro för sina elevers möjligheter att nå kunskapskraven och befarade att slutbetygen skulle dala.
Men efter skolavslutningarna visade det sig att resultatet blivit helt omvänt. I Eskilstunas kommunala skolor hade andelen elever med gymnasiebehörighet aldrig varit högre.
– Det var så klart inte riktigt vad vi hade trott, särskilt då många elever bara var i skolan var tredje vecka. Vi blev tvungna att gräva ganska djupt för att se vad det handlade om, säger Lisa Edholm, tillförordnad utvecklingschef för grundskolan i Eskilstuna kommun.
När tjänstemännen tittade närmare kunde de se att betygen hade höjts i Engelska och matte – men framför allt i ämnet svenska som andraspråk. Ökningen var uppseendeväckande hög, från 66,1 procent godkända läsåret 2019/2020 till 81,4 procent 2020/2021.
Det visade sig att det var elever som talade ett annat modersmål än svenska som stod för i stort sett hela höjningen.
– Det ser vi jättetydligt. Och det är flickor med annat modersmål som har höjt sig mest, säger Lisa Edholm.
Ett annat intressant fynd var att det var färre flickor med svenska som modersmål som hade uppnått full gymnasiebehörighet under läsåret.
– Det ställde liksom allting på ända. Vi trodde ju att det var den gruppen som skulle bli gynnade, säger Lisa Edholm.
Kommunens teori är att elever med annat modersmål fått hjälp av de digitala verktygen, som gjort undervisningen mer tillgänglig.
– Vi ser också att lärarna har varit tvingade att använda andra bedömningsformer, något som vi tror har varit till fördel för den här gruppen som kanske inte gynnas mest av att skriva prov på plats.
Lisa Edholm säger också att det kan handla om att elever med svenskt modersmål normalt brukar ta mer plats i klassrummet, och att den digitala miljön har gett elever med andra modersmål bättre förutsättningar att synas.
Sannolikt har det även spelat in att kommunen hårdsatsat på sommarskola och intensivstudier för att motverka pandemins negativa effekter på studieresultaten.
På den nationella nivån har debatten om betygsinflation varit intensiv, och särskilt efter att ökningen fortsatt under de två pandemiåren.
Men förklaringen om ständigt höjda "glädjebetyg" passar inte riktigt in på Eskilstunas kommunala skolor, enligt Lisa Edholm.
– Det kan finnas en viss bedömningsosäkerhet, särskilt eftersom vi inte hade några nationella prov i år. Men vi har ändå bedömt den som relativt liten efter att ha varit ute och pratat med lärare och rektorer. Skulle det handla om en betygsinflation i Eskilstuna skulle det synas i alla ämnen, men det här ser vi framförallt i matematik och i svenska.
Istället ser hon det som att kommunen faktiskt har blivit bättre på att motverka segregation och att fånga upp elever med annan bakgrund än den svenska.
Om det verkligen är så visar sig när nästa års slutbetyg är satta, poängterar Lisa Edholm.
Hon menar också att analysresultaten kommer att få betydelse för hur undervisningen bedrivs framöver.
– Vi vill verkligen genomlysa undervisningen i svenska från grunden. Eskilstuna har inte råd att inte vara bäst på det här, det är så viktigt för den här elevgruppen, säger Lisa Edholm.