Arbetet längs Tullgatan i centrala Eskilstuna fortgår och gatan kommer att vara avstängd för trafik ända till i höst.
Men parallellt med grävandet och stenläggandet pågår ett annat arbete. I en ateljé. Korsningen med Kungsgatan ska förvandlas till cirkulationsplats och mitt i rondellen ska ett konstverk placeras.
Efter att kommunen bett tre konstnärer att inkomma med skisser, föll valet på Elin Magnusson och hennes skulptur Skogskapellet.
– Det var superkul att få uppdraget! Jag tror att jag fällde en tår eller två redan när jag läste vad kommunen sökte. Det är ett extremt roligt jobb!
Det som kommunen efterlyste var ett konstverk som utgör ett blickfång och bidrar till trivsel och trygghet. Men det ska också ha en tydlig koppling till miljö- och klimatfrågor och involvera biologi, natur, djur och människa.
Något som talade direkt till Elin Magnusson, som samlar mycket inspiration i skogen. Djur och natur är genomgående i hennes konstnärskap.
I skulpturen som tar plats i den nya rondellen vill hon fokusera på barndomens mystik. Mitt i trafikmyllret kommer vi att mötas av en scen som tagen ur en julkalender. Nakna ekgrenar omsluter ett stenröse. På en av stenarna sitter ett litet barn.
– Jag vill fånga den känsla av helighet som ofta uppstår i naturen. Jag vill porträttera naturens själ. Träskulpturen med grenar i ek kan ses som en beskyddare. Röset med mossiga stenar ska belysas underifrån och ge känslan av att det bor någon där – kanske en älva, en tomte eller något annat väsen.
Skulpturen av barnet gjuts i aluminium. Förlagan är Elin Magnussons eget barn, som filmats och 3D-modellerats.
42-åriga Elin Magnusson är ursprungligen från Norrköping men bor nu i Bagarmossen där hon också har sin ateljé. Hon har gått på Konstfack och arbetar just nu halvtid som konstnär och halvtid på Marabouparkens konsthall i Sundbyberg.
Den som varit på Vågens vård- och omsorgsboende i Skiftinge har säkert sett hennes tvådelade verk Återsken, bestående av utsågade fåglar i trä monterade direkt på väggen.
Just trä är Elin Magnussons favoritmaterial. Något som kan ställa till det när man ska skapa ett konstverk utomhus.
– Kommunen ville att det ska vara hållbart material eftersom miljötänket är väldigt viktigt. Men det är också lite problematiskt med hållbart och långvarigt. Trä är ju trä, det förmultnar efter ett tag. Men jag kom på att jag kan bränna grenarna, då konserveras träet och blir inte lika fuktkänsligt. Och det sägs ju att en ek lever i 300 år, dör i 300 år och sedan faller och blir liggande i 300 år.
Vanligtvis utgår Elin Magnusson från platsen där konstverket ska placeras i sitt arbete. I det här fallet var det svårare. Byggarbetsplatsen på Tullgatan gav ingen inspiration.
– Jag hittade ingenting att jobba med där. I stället besökte jag en skola i närheten och höll i en lektion för en grupp i årskurs sex. Det var väldigt fint, jag blev inspirerad av platsen via deras energi. Jag bad dem göra egna skisser på hur de ville se rondellen. En pojke gjorde en teckning med livets träd som idé. En miniatyrvärld i fyra delar som tillsammans skapade evigheten. Först tomheten, sedan natur, liv, krig och sedan tomhet igen – och sedan går det runt. Jag blev helt tagen av honom!
Verket ska vara klart till årsskiftet.