Elin Härnby är rektor på Årbyskolan i Eskilstuna.
Under 2022 har gängkriminaliteten varit ett återkommande ämne i samhällsdebatten. Skolan ses som en viktig pelare i det förebyggande arbetet att genom fånga upp elever i tidig ålder. Flera av Årbyskolans elever har bevittnat de skjutningar som skett i Årby.
– Vi ser mönster som skapar en samlad oro. Det kan vara att vi hör saker från kompisar, personal som rör sig i Årby eller andra vuxna. Andra tecken är att man inte bryr sig om skolan eller inte lyssnar på vuxna. Vi tror att gängen försöker värva barnen som springpojkar.
Hur arbetar ni med elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet?
– På samma sätt som med elever som inte når målen. Genom pedagogiskt stöd, men skillnaden är att vi kopplar in socialtjänst och polis i vissa fall. Vi har en fördel här eftersom vi kan följa barnen redan från förskoleklass och kan börja med förebyggande arbete tidigt.
Skolan samverkar med socialtjänst, polis och fritidssektor genom flera olika insatser. Bland annat använder skolan sig av sociala insatsgrupper (SIG). SIG används för att stötta unga med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil.
– Vi har ett stort kompensatoriskt uppdrag som skola i ett utsatt område. Även om det som händer i Årby egentligen inte är ett skolproblem så kommer det in hit. Barnen blir rädda på sin fritid och det ställer höga krav på oss. Vi måste både bemöta det och samtidigt fokusera på vårt kärnuppdrag som skola. När eleverna gått hem måste andra samhällsinstanser ta vid.
Skolverket uppdaterade sin läroplan i somras. Nu är ett av skolans ansvarsområde att förebygga våld och intolerans som följer med gängkriminalitet.
Flera av Årbyskolans elever har bevittnat skjutningar. Elin Härnby tycker att skjutningarna i Årby har tidvis normaliserats på skolan: "Men efter den skjutningen där kvinna och ett barn skadats blev det som ett uppvaknande".
Grunden i det förebyggande arbetet, förutom samarbete mellan skolan och andra parter, är att skapa och fördjupa sociala band mellan elever och vuxna.
– Något som är relativt nytt på skolan är att vi har två mentorer i varje högstadieårskurs som fokuserar på den sociala biten så att våra lärare kan fokusera på undervisningen. Det gör att barnen får bättre utbildning och att vi även fångar upp social problematik. Vi har en differentierad undervisning för att möta elevernas behov inom klassrummens fyra väggar och vår personal är mycket engagerad och gör stor skillnad för de här barnen, säger Elin Härnby.
För henne är det viktigt att skolan behåller normaliteten i samband med skjutningar i området. Undervisningen har aldrig avbrutits men personalen uppmanas att vara ute så mycket som möjligt i korridorer och vara extra uppmärksamma på elever.
– Det är viktigt att skolan fortsätter vara en skola och att barnen får komma hit och fortsätta läsa, räkna och skriva som vanligt.
Ett av Elin Härnbys viktigaste mål som rektor för Årbyskolan är att få in fler elever i gymnasiet: "Där klarar de flesta sig".
Elin Härnby anställdes som rektor på Årbyskolan för tre år sedan och under denna period har antalet elever som uppnår gymnasiebehörighet har ökat markant. Från att ha en behörighet på 44,7 procent under skolåret 2018-2019 har betygen ökat varje år.
Under förra läsåret låg gymnasiebehörigheten på 72,5 procent.
– Det viktigaste är att få in elever på gymnasiet för då går det oftast bra senare i livet. Vi har sämst resultat i kommunen när man tittar på gymnasiebehörigheten. Men nu när eleverna ser att vi är på väg uppåt blir de så klart sporrade.
Slava Fransi är en av skolans tre kuratorer. Hon har själv gått på skolan och bott i Årby i 20 år. Enligt henne har Årbyskolan "alltid" haft ett oförtjänt dåligt rykte.
– Det är viktigt att skilja på skolan och området. Skolan är trygg men området är inte det just nu. Men jag har alltid hört från gymnasielärarna i stan är att både våra elever och personal är jätteduktiga.
Slava Fransi är en av skolans tre kuratorer. Hon berättar att framförallt lågstadieeleverna visar öppen rädsla när det skett skjutningar i Årby.
Hur reagerar eleverna efter en skottlossning?
– Lågstadiebarnen blir rädda och det syns på dem. De har en massa frågor och undrar "kommer de skjuta på skolan?" och säger "jag vill inte bli skjuten". Högstadiebarnen pratar inte så mycket. Varken med oss eller med varandra. Jag vet inte om det är en vana eller om det handlar om en tystnadskultur.
Vad är ditt intryck av hur eleverna ser på skolan som plats?
– De ser den som en trygg plats. Det märker vi genom att många elever hänger kvar här när skoldagen är slut. Och det är elever både från mellan- och högstadieklasserna som gärna stannar kvar och hänger. De sitter i fåtöljerna och snackar.