Handikapporganisationerna klagar ofta på att det görs för lite ute i samhället för att alla ska kunna fungera. Då är det extra skojigt att kunna lyfta fram positiva exempel och det finns gott om dem i Eskilstuna. Här finns ambitionerna och en uttalad vilja att i mesta möjliga mån åstadkomma den hjälp som är nödvändig. Och då inte enbart när det gäller så kallade lätt avhjälpta hinder som numera regleras av lag.
– Till den kategorin räknas inte riktigt vi som har begränsad hörsel, det som ligger oss lite i fatet är att vi inte har synligt handikapp och därför i vissa sammanhang kanske inte heller tas riktigt på allvar.
18 procent hör dåligt
I Sörmland har drygt 18 procent av befolkningen någon form av hörselskada och även om det inte finns preciserad statistik antas siffran vara högre i Eskilstuna där man ju i århundraden haft bullriga och högt ljudframkallande industrier.
– Vi räknar med att det lokalt handlar om 18 000, kanske 19-000 med någon form av nedsättning. Det är alltså en väldigt stor grupp som utestängs från aktiviteter om inte den offentliga miljön svarar upp, säger Gudrun Hillman.
Men i Eskilstuna finns alltså många ”smultronställen” för en hörselskadad att glädja sig åt. Vid sidan om Konstmuseet öser föreningsordföranden beröm över Handikapporganisationernas hus, E18 på Eleonoragatan. Ett specialinrett konferensutrymme med hörselslinga blev ett stort lyft efter flytten från Kungsgatan och där finns också bärbara möjligheter om man behöver hålla till i andra utrymmen.
Utanför E18 ser det också bra ut. Gudrun Hillman:
– Kyrkorna har alltid varit ett föredöme och är värda beröm, inte minst S:t Andreaskyrkan dit vi ofta söker oss. Munktellmuseet, där man frivilligt grävde ner en slinga i betongen, är ett annat lysande exempel. Stadshuset och Värjan får också plus i kanten men där är det ju mera självklart. Liksom i Stålforsskolans konserthall.
Eskilstuna teater fick tidigare kritik för att det, trots hörselslingan, endast gick att lyssna på några enstaka platser. Numera ska dock i stort sett hela lokalen vara tillgänglig. Scenmästare Pelle Johansson:
– Såvitt vi kan konstatera är det bara på första och sista bänk i salongen samt på balkongen som ljudet inte når fram utan att vi riktigt vet varför. Vi kollar varje år och får samma resultat.
Läs hela artikeln i lördagens papperstidning