En stor utmaning att klara krisberedskapen

Klarar vår krisberedskap även de tuffaste påfrestningar? Alla Sveriges kommuner måste vara beredda på storbränder och översvämningar, men även långvariga elavbrott. I de flesta städer finns en organisation som alltid är beredd på det värsta.

transport (3).jpg

transport (3).jpg

Foto:

Eskilstuna2014-12-29 05:30

I Eskilstuna är det Katarina Reigo som i 18 månader arbetat som beredskapsstrateg. Hon är inte ett känt ansikte och hoppas innerligt att hon ska få fortsätta att vara en doldis.

Men uppstår en situation är hon beredd att kliva fram.

Det måste till och med finnas en beredskap för allt det som man helst inte ens nämner vid namn. En terrorattack eller skottlossning i en skola inräknade.

– Det gäller att alla i den kommunala organisationen vet exakt vad man ska göra, säger Katarina Reigo. Men det stannar förstås inte enbart på dem utan även på alla andra, alla enskilda medborgare har ett tydligt ansvar.

I händelse av en kris förvandlas kommunalrådet Jimmy Jansson till ordförande i krisberedskapsgruppen vilket innebär att han tar befälet över hela staden. I denna roll påminner han så ofta han har möjlighet att kommunens resurser i händelse av en kris i första hand går till de äldre, till barnen och ungdomarna.

Är du vuxen, frisk och kry måste du vara beredd på att klara dig själv och helst även hjälpa andra, lyder budskapet.

Den kommunala apparaten tränas och fungerar bra i dag. Det har inte alltid varit så, det medger gärna Jimmy Jansson, men numera är den drillad, och man menar också att en god beredskap måste få kosta.

– Det här är ett av de skäl som säger att vi ska ha 100 miljoner kronor över på den sista raden i bokslutet varje år, säger Jimmy Jansson.

Förr hade vi kampanjer som rubricerades "Om kriget kommer". I dag försöker man göra sig beredd på alla olika sorters värsta tänkbara scenarier.

– Jag tror aldrig att vi kan rusta oss mot ofattbara saker som exempelvis skolskjutningar. Det tror jag ingen kan. Men ju mer resonemang vi för om sårbarheten i ett samhälle desto bättre kan vi hantera det hela, tror Jimmy Jansson.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) slår fast att alla måste vara beredda att klara sig själva i 72 timmar utan assistans från någon annan.

Det betyder att alla måste ha ett litet förråd med vatten, varma filtar och lite konserver.

Katarina Reigo får frågan om hon själv klarar 72 timmar?

– Jag klarar långt längre tid än så, svarar hon, men lägger till att hon inte stämmer in på bilden genomsnittlig medborgare med tanke på sin bakgrund.

Hon har i stort sett i hela sitt vuxna liv jobbat med de här frågorna, och har sedan augusti i fjol jobbat som säkerhetsskyddschef i Eskilstuna.

På frågan om något extraordinärt drabbat Sverige i modern tid lyder det snabba svaret att det händer hela tiden.

– Att det aldrig utvecklas till en katastrof beror kanske på att vår beredskap är ganska god.

Eskilstuna har skonats från större olyckor, men en blick i backspegeln skvallrar om Stattbranden 2009, stora vattenläckage i fjol, larm om bilbomber och upptäckter av skarpladdade granater.

– Och vi har haft krokodiler som rymt, fyller Katarina på.

Det märkliga är att MSB gjordes en nationell kontroll av krisberedskapen för två år sedan och den gången sorterades allt som kan gå fel i 27 punkter och rymde nästan allt från väpnat angrepp från främmande makt till isstorm.

– Då var punkten skogsbrand inte ens med på listan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!