Utbildningsminister Anna Ekström (S) röt till, efter att det numera börsnoterade bolaget IES, redovisat en vinst på 71 miljoner kronor före skatt det senaste kvartalet. Styrelsen i bolaget föreslår samtidigt en utdelning i år på 1,16 kronor per aktie till aktieägarna, totalt 46,5 miljoner kronor.
– Våra gemensamma resurser som skulle kunna gå till fler lärare, bättre lärarlöner och mer undervisning i stället blir till vinster, säger Anna Ekström till TT.
– Där kan jag bara hålla med utbildningsministern, det är klart det är provocerande. Jag tycker att man skulle använda pengarna för att göra en ännu bättre verksamhet. Både att eleverna får det stöd de behöver och att lärare får en god arbetsmiljö och också naturligtvis högre löner, säger Cecilia Rahbek Nöhr, ordförande för lärarförbundet i Eskilstuna.
Emma Rheborg, kommunikationschef vid IES, hänvisar i ett mejl till den skriftliga kommentar som tillförordnade vd:n Cecilia Marlow gjorde till TT efter Anna Ekströms kritik:
"Att ge ägare avkastning på sitt kapital är inte konstigare än att betala ränta på ett banklån. Tack vare att ägare satt in pengar och att vi går med vinst, kan vi investera i existerande och nya skolor – vilket Sverige verkligen behöver".
Dessutom poängterar Marlow att bolaget betalat 200 miljoner kronor i bolagsskatt de senaste fem åren, vilket kommunala skolor inte gör.
När tidningen frågar vad som huvudsakligen ligger bakom det starka kvartalet, menar Emma Rheborg att det är bättre att man tittar på helårssiffrorna i stället.
Där har bolaget sett sitt rörelseresultat öka från 152,4 miljoner kronor till 208,6 miljoner kronor, vilket uppges bero på en "bättre balans mellan skolpengens ökning och lärarlöneökningarna", samt skolförvärv i Spanien som utvecklats väl. Hon uppger att lärarlönerna tidigare ökat mer än skolpengen.
Cecilia Rahbek Nöhr framhåller att lärarförbundet har en god dialog med friskolorna i Eskilstuna, däribland IES, men säger att man inte pratat om vinster.
– Vi har inte riktigt tagit en sådan diskussion ännu, men det är kanske dags att göra det, och fråga hur de tänker, och framför allt fråga om de tänker återinvestera i skolverksamheten, säger hon.
Rahbek Nöhr menar samtidigt att man kan fundera över vad friskolorna gör annorlunda än de kommunala grundskolorna, som har det svårt ekonomiskt.
– Vad är det för kostnader som friskolorna inte har? Det är klart att de inte har samma överbyggnad, men då är ändå Engelska skolan en rätt stor organisation med skolor runt om i Sverige.
Cecilia Marlow är inne på samma linje i sin skriftliga kommentar: "Varför lyckas friskolor med det som inte kommunerna gör på samma pengar, dvs att skapa god utbildning av god kvalitet och samtidigt använda resurserna (skattepengarna) effektivt?"
Mona Kanaan (S), ordförande i grundskolenämnden, konstaterar att IES i Eskilstuna får samma skolpeng som alla andra, men säger att hennes personliga åsikt är att varje skattepeng – så långt det går – ska gå till att ge barn den bästa möjliga undervisningen.