Det är tisdag i slutet av september. I biblioteket på Rinmangymnasiet sitter ett gäng kompisar under förmiddagsrasten. Från trapphuset kommer en kille inspringandes med en nyhet som kan påverka framtiden för flera av dem.
– Han hade varit inne på Aftonbladets hemsida och sett att gymnasielagen blivit godkänd, berättar Ali Reza Panahi som kämpat för uppehållstillstånd under flera år. Vi skrek och kramade varann, vi var jätteglada. En kompis sa "Ali, om jag får uppehållstillstånd så bjuder jag dig på middag".
– Herregud, jag kan knappt säga hur glad jag blev. Men sen typ tjugo minuter senare kändes det lite jobbigt igen, det är svårt att lita på vad politikerna säger. Innan jag har fått uppehållstillstånd vågar jag inte bli jätteglad. Det är bra, men man vet aldrig vad som händer.
Samtidigt, någon kilometer bort på Rekarnegymnasiet, får Alis vän Dawood Alizadeh samma besked från en lärare: gymnasielagen har fått grönt ljus av Migrationsöverdomstolen. Gymnasielagen innebär en ny möjlighet för ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan att ansöka om uppehållstillstånd, om de studerar på gymnasiet. Fram tills nu har det varit många turer kring lagen. Lagförslaget gick på remiss i vintras, sågades i remissvar från Lagrådet, klubbades ändå och trädde i kraft första juli. I somras kom beskedet från två av Sveriges fyra migrationsdomstolar om att lagen inte gick att tillämpa. För många ensamkommande som fallit under lagen har framtiden alltså varit fortsatt oviss.
– Det har varit tufft, man har väntat och väntat och hela tiden undrat "ska gymnasielagen bli godkänd, ska den inte bli godkänd", säger Dawood Alizadeh som mött upp med Ali Reza Panahi efter skolan.
Både Ali och Dawood skickade in ansökan enligt gymnasielagen i början på juli. Efter att migrationsdomstolarna underkände lagen pausades handläggningen av deras ärende, i väntan på besked från Migrationsöverdomstolen.
– Men nu är det hundra procent säkert att det blir, det känns jätteroligt, säger Dawood Alizadeh. Jag har mycket planer för vad jag ska göra om jag får uppehållstillstånd, men det finns ingen plan för vad jag ska göra om jag inte får det.
Gymnasielagen bedöms omfatta 9 000 ensamkommande ungdomar i Sverige. Lagen gäller för de ensamkommande som ansågs vara minderåriga när de kom till Sverige, som fick vänta minst 15 månader på ett första asylbeslut från Migrationsverket och som hann fylla 18 år i väntan på besked. Både Ali Reza Panahi och Dawood Alizadeh kom till Sverige från Afghanistan för snart tre år sedan och omfattas båda av lagen. Men de är ledsna för sina vänner som inte gör det.
– Jag känner många som gymnasielagen inte gäller för, säger Ali Reza Panahi . Mina kompisar säger till mig "Ali, det är fruktansvärt, du har en chans, jag har inte en chans". En kompis drog till Frankrike när han fick sitt tredje avslag, hade han varit i Sverige skulle han också ha kunnat stanna med gymnasielagen.
Sedan i fjol bor Ali Reza Panahi hos Catarina Salomonsson, som förra året starta Ensamkommandes förbund i Eskilstuna och som har kontakt med många ensamkommande ungdomar i staden. Hennes telefon har ringt hela tisdagen.
– Det har varit mycket känslor i dag, många har ringt och frågat vad det här innebär för deras del, säger Catarina Salomonsson. Jag känner mig hoppfull, det känns som att ett delmål är uppfyllt i och med det här beslutet. Men vi som jobbar mycket mot ensamkommande tänker ju på hela gruppen. Direkt när beskedet kom i dag var det en ensamkommande som lagen inte gäller för som lade upp en dikt med gråtemojis, det blir väldigt hårt för dem.