Många bilister skulle kunna ta cykeln till jobbet

Fyra av tio Eskilstunabor skulle kunna cykla till jobbet på högst en kvart. Men de flesta väljer ändå bilen – trots höga bränslepriser och brist på parkeringsplatser. Petter Skarin, trafikplanerare, menar att de som tar sig ur bilberoendet får en smidigare vardag: "Men många har inte ens försökt".

Ombyggnationen av Tullgatan är ett aktuellt exempel på arbetet med att ge cyklister bättre förutsättningar.

Ombyggnationen av Tullgatan är ett aktuellt exempel på arbetet med att ge cyklister bättre förutsättningar.

Foto: Rebecka Jonsson

Eskilstuna2024-04-15 06:12

Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade nyligen siffror som visar att nästan var tredje svensk skulle kunna cykla till jobbet på mindre än 15 minuter, trots alla stora avstånd i landet. Vid uträkningen har SCB utgått från avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen och räknat med en snitthastighet på 18 kilometer i timmen.

Dyker man ner i de lokala siffrorna för Eskilstuna kommun visar det sig att en ännu högre andel – 39 procent, alltså närmare fyra av tio Eskilstunabor – skulle kunna cykla till jobbet på en kvart. Allra högst är andelen i västra Nyfors. Där skulle 66 procent, alltså två av tre anställda, kunna cykla till sina jobb på mindre än 15 minuter.

Men är det verkligen så många som tar cykeln till arbetet?

– Nej det tror jag inte, säger Petter Skarin, trafikhandläggare på Eskilstuna kommun.

Och han har rätt. En titt i resultatet av kommunens senaste resvaneundersökning visar att andelen som tar cykeln till jobbet är – 14 procent. 

I stället är det 64 procent som väljer bilen.

– De flesta bilresor som görs i Eskilstuna är korta och sker i innerstaden, säger Petter Skarin.

undefined
Petter Skarin, trafikplanerare på kommunen, tror att många inte ens försökt byta bilen mot cykeln.

Så skulle det inte behöva vara, menar han. Det finns flera alternativ till att ta bilen, som kollektivtrafik och just cykling.

– Eskilstuna är en väldigt tät stad – på 15 minuter når man många delar. Städer som Västerås, Örebro och Norrköping har geografiskt mycket större stadsyta.

Petter Skarin menar att det finns många vinster med att cykla. Som bättre folkhälsa och mindre buller, olyckor och utsläpp. Kommunen har som mål att minska bilåkandet och få fler att välja exempelvis kollektivtrafik eller cykel. För att nå målen försöker man bland annat bygga fler sammanhängande cykelstråk och ge cyklisterna mer plats. Ett tydligt exempel är ombyggnaden av Tullgatan som pågår just nu, där cykelbanor anläggs på båda sidor av gatan. Utrymmet tas från bilarnas körfält, som i stället blir smalare.

– Vi har använt väldigt mycket yta till biltrafik, som skulle kunna frigöras till träd och parker.

undefined
Betydligt fler än dagens cyklister skulle kunna ta tvåhjulingen till jobbet på högst en kvart.

Men trots detta arbete – i kombination med att bränslepriserna gått upp och att den allmänna åsikten är att det är dyrt och svårt att parkera i centrum – ökar inte cyklingen.

– I hela Sverige har cyklingen minskat och vi är inget undantag. Många klagar på bensinpriset, men få slutar tanka. Det går inte att se någon koppling mellan bensinpris eller parkeringsavgifter och cykling, säger Petter Skarin.

Har kommunen fel strategi?

– Hade vi inte gjort det vi gör finns risken att cyklingen minskat ännu mer. Det är en utmaning att bryta normer och ta sig ur bilsamhället.

Petter Skarin tycker att SCB:s nya statistik är ett intressant sätt att visa att det finns smidiga möjligheter att välja bort bilen. Han är övertygad om att många som hävdar att de inte kan cykla till jobbet inte ens har försökt.

– Tester visar att de som får ett busskort eller får låna en cykel under en månad upptäcker att det är mycket lättare att resa än de trodde. Väldigt många håller sedan kvar vid vanan. Vi ser det som ett tecken på att de inte hade full förståelse för hur cykelnätet eller kollektivtrafiken ser ut. Det finns ett upplevt motstånd trots att det egentligen är mycket enklare och smidigare.

SCB:s undersökning

Nästan 1,2 miljoner – en tredjedel – av landets anställda har en teoretisk möjlighet att cykla till arbetet inom 15 minuter om man utgår från avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Av dem är 56 procent kvinnor och 44 procent män.
Ett statistikprogram har valt ut den snabbaste cykelrutten mellan bostad och arbetsställe längs väg- och cykelvägar och beräknat restiden utifrån en antagen medelhastighet på cirka 18 kilometer i timmen. Hastigheten tar hänsyn till exempelvis rödljus, trafikkorsningar och annan trafikpåverkan.
Flera av kommunerna med kortast cykelavstånd har liten befolkning och få tätorter, där många arbetar inom centralorten där de själva bor. I andra änden av skalan finns pendlingskommunerna utanför landets tre storstäder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!