Eskilstuna på sjätte plats sett till det totala antalet skjutningar per kommun mellan november 2016 och mars 2020.
I samband med en nyligen genomförd studie över utsatta områden har kriminologen Manne Gerell fått tillgång till polisens statistik över antalet skjutningar per kommun. Statistiken, som gäller perioden november 2016 till mars 2020, ger vad han menar är en oväntad lägesbild.
Listan över antalet skjutningar under perioden toppas inte helt oväntat storstadskommunerna. Flest (159) skedde i Malmö, följt av Stockholm (149). Därefter följer ett rejält hopp ner till Göteborg (84) följt av Uppsala (72), Helsingborg (38) – och Eskilstuna (25).
– I samhällsdebatten fokuserar vi väldigt mycket på storstäderna, men för dem som bor i en stad är det förmodligen mer relevant om det är mycket skjutningar per invånare, alltså om det är relativt sett vanligare i den staden, och där kan man notera att Eskilstuna är sjätte värst i Sverige av dem som haft minst tio skjutningar.
Skjutningar per 1 000 invånare mellan november 2016 och mars 2020 bland kommuner med minst 10 skjutningar under perioden.
Manne Gerell har valt att rensa bort kommuner med enstaka skjutningar och mycket små befolkningsmängder och fokusera på kommuner med minst 10 skjutningar under perioden. Då hamnar Eskilstuna – landets 15:e största kommun sett till folkmängd – på sjätte plats med 0,24 skjutningar per 1 000 invånare. För hela landet är nivån som jämförelse 0,1 och för Stockholm 0,16 skjutningar per 1 000 invånare.
– Eskilstuna ligger 50 procent högre än Stockholm som man pratar väldigt mycket om. Jag visste inte om det här, och jag tror att få i Sverige skulle ha gissat att Eskilstuna har fler skjutningar per invånare än både Stockholm och Göteborg, men så ser det ut att vara.
Manne Gerell är docent i kriminologi vid Malmö universitet.
Elenore Ingårda, gruppchef för Eskilstunapolisens enhet för grova brott, anser att den höga placeringen var väntad.
– Jag blir inte jätteförvånad, upplevelsen är att det har gått åt helt fel håll de senaste åren. Det jag tycker är mest oroväckande är att de senaste skjutningarna har varit på tidpunkter och platser där det finns en fara för tredje man, men där man har varit väldigt likgiltig inför det. Man gör det man ska göra utan hänsyn till att andra kan komma till skada och är väldigt, som det känns, orädd för att åka fast eller för att det ska få konsekvenser, säger hon.
Elenore Ingårda är gruppchef för polisens enhet för grova brott i Eskilstuna.
Under året har polisen runtom i landet skördat stora framgångar i arbetet mot de kriminella nätverken, inte minst tack vare avlyssningen av krypterade meddelandetjänster som Encrochat, Sky ECC och Anom som lett till hundratals gripanden. Även i Eskilstuna sitter flera ledargestalter inom nätverksmiljön frihetsberövade.
Att många gängkriminella försvunnit från gatan har på vissa håll lett till turbulens. Enligt Stockholmspolisen kan det eskalerande skjutvapenvåldet i huvudstaden vara en följd av ett maktvakuum som uppstått när nätverkens ledarskikt slagits ut. Samtidigt, konstaterar Manne Gerell, pekar polisen i Malmö och Göteborg på att skjutningarna minskat. Elenore Ingårda upplever ett ökat lugn även i Eskilstuna.
– Man kan konstatera att det inte har skjutits så mycket sedan de här personerna frihetsberövades, tack och lov. Det är jättesvårt att säga vad som händer i leden och vad som är på gång, men min uppfattning är att det lugnade sig betydligt.
Polis och ambulans på plats i Nyfors den 29 januari i år efter larm om en misstänkt skottlossning.
Samtidigt, konstaterar hon, kan det vara ett bräckligt lugn som just nu råder.
– Det kan komma en orolig period om det blir kamp om vem som ska ta över ledarrocken. Det är jättesvårt att säga hur det kommer att påverka framöver här hos oss.
Forskningen visar, konstaterar Manne Gerell, att stora tillslag mot drogmarknader där många tongivande aktörer frihetsberövas tenderar att leda till ökat våld. Men det finns även studier som visar på det motsatta.
– En studie från New York visade att riktade insatser för att få bort så många som möjligt från ett gäng på en gång ledde till mindre våld, så det finns en ambivalens i forskningen, säger han och tillägger:
– Mycket beror på hur gängen ser ut, hur de är organiserade, vilka som åker dit och vilka konflikter som finns. Har man starka organisationer där ledarnas position inte hotas när de sitter inburade så är det troligare att situationen blir lugnare. I mer oorganiserade eller svagare nätverk kan det lätt uppstå interna konflikter, exempelvis att folk vill positionera sig genom att visa hur våldsam och farlig man är.