Eskilstuna prisas som Årets anhörigkommun. Anhörigkonsulenterna Linnea Carsemark, Anna Axberg och Kertsin Johannesson flankerar Anhörigcentrums enhetschef Daniela Polhage med diplomet.
Över 25 års arbete har gett fina resultat. Eskilstuna kommun har vid det här laget god erfarenhet av arbetet med att stötta anhöriga – till någon äldre, eller till någon med missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsvariation.
Därför har Anhörigas riksförbund valt Eskilstuna till sin fjärde mottagare av utmärkelsen Årets anhörigkommun. Eskilstuna får priset bland annat för att man jobbar tydligt hälsofrämjande, erbjuder ett brett utbud av stöd, bland annat vattengympa, yoga, anhörigcafé, återhämtningsträffar och naturträffar, bjuder in till kurser och föreläsningar, arbetar kommungemensamt över förvaltningarna och samarbetar med andra organisationer.
– Vi är så glada över att vårt arbete med stöd till anhöriga uppmärksammas, säger Anna Fridell, utvecklare av social hållbarhet på kommunen.
– Många anhöriga gör en ovärderlig insats och för oss är det är mycket viktigt att de får bra stöd. Den här utnämningen ger oss extra kraft att fortsätta utveckla vårt arbete. För det finns stora utmaningar kvar.
Kommunen har i dag fyra heltidsarbetande anhörigkonsulenter, en resurs för stöd på finska och en barnkoordinator. Stödet riktar sig till alla – men ändå inte.
– På Anhörigcentrum är de jätteduktiga, de har pekats ut som ett föredöme i landet. Men numera arbetar vi från kommunledningskontoret för ett förbättrat anhörigstöd tillsammans med fyra förvaltningar; vård- och omsorg, social, barn- och utbildning samt arbetsmarknad- och vuxenförvaltningen. Och i och med det identifierar vi hela tiden nya målgrupper att ge bättre stöd.
– Vi har ett jättestort jobb kvar att göra, så vi kan verkligen inte sätta oss tillrätta nu och vara nöjda. Priset sporrar till att satsa mer på grupper som inte upplever att de får stöd av kommunen, förklarar Anna Fridell.
Hon poängterar att Eskilstuna dessutom samarbetar med både civilsamhället och Region Sörmland när det kommer till att bli bättre tillsammans på att stötta anhöriga.
För alla anhöriggrupper känner sig fortfarande inte sedda, och kan inte riktigt glädjas åt det fina priset kommunen fått.
– Nej, det känns faktiskt som ett hån mot alla föräldrar som har barn under 18 år med funktionsnedsättning. Och vi är många.
Det säger Ida Carlén, mamma till 13-åriga Rasmus med funktionsnedsättning, och ordförande för RBU, Föreningen för Rörelsehindrade barn och ungdomar, Sörmland.
"Jättebra att många anhöriga får ett kommunalt stöd. Tänk om vi föräldrar till barn med funktionsnedsättning också kunde erbjudas stresshantering, yoga, ett anhörigcafé. Ida Carlén, ordförande för RBU Sörmlands runt 330 medlemmar, undrar också var syskonstödet finns i Eskilstuna. "Många barn lever i skymundan, när ett syskon med funktionsnedsättning tar mycket av föräldrarnas kraft och tid."
– Vi är många som kämpat i så många år nu. Det är jättebra att stödet för de Eskilstunabor som är anhöriga till vuxna fungerar så fint, och det är toppen att kommunen prisas för det. Men det kan inte vara meningen att Eskilstuna kommun ska slippa undan sitt ansvar att stötta även oss och att vi ideella föreningar ska göra allt själva.
Från och med den 1 juli 2009 har kommunerna, enligt Socialtjänstlagen 5 kap. 10 § skyldighet att erbjuda stöd till personer som ger vård eller stöd till närstående, som inte bara är äldre eller långvarigt sjuka utan även har en funktionsnedsättning. Den saken har RBU, såväl lokalt i Eskilstuna som på Sörmlandsnivå, kämpat för och uppvaktat kommunen om i flera år.
– Hur kan det vara möjligt att detta undgått Eskilstuna kommun i alla år? Vad är det som gör att kommunen tror att dessa anhöriga klarar sig bättre utan stöd jämfört med andra anhöriga? Det finns stöd till allt från de som separerat, till dem med drogberoende. Det är under all kritik och rent av diskriminerande att vi inte räknas.
Eskilstunas Anhörigcentrum har jobbat hårt i många år för att stötta anhöriga till exempelvis sjuka äldre. Men fortfarande, trots vad lagen säger, har kommunen inget stöd att ge föräldrar som kämpar hårt i vardagen med och för sina barn med funktionsvariationer. För det får de hård kritik från bland annat RBU.
Ida Carlén visar den skrivelse föreningen lämnade till Eskilstuna kommun 2019 och som beskriver hur anhöriga till barn med funktionsnedsättning är en bortglömd, nedprioriterad och diskriminerad målgrupp.
– Skrivelsen känns precis lika aktuell i dag. Tänk om vi föräldrar till barn med funktionsnedsättning också kunde erbjudas stresshantering, yoga, ett anhörigcafé.
Stöd till vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning finns – sedan årsskiftet – i form av kommunens nya funktion barnkoordinator. Som tidningen tidigare berättat har funktionen fått mycket kritik från många föräldrar som hävdar att koordinatorn säkert kan göra mycket gott för funkisfamiljer i startfasen. För dem som kämpat i flera år med att få livet att gå ihop finns inget en barnkoordinator kan göra.
– Det största stödet för oss i dag, det är andra föräldrar, säger Ida Carlén.