Personalen på socialjouren reagerade på tidningens artiklar om problemen på socialtjänstens utredningsenhet. "Vi ser svart på vitt vilket ökat inflöde det är på dagtid. Det betyder att det är samma inflöde hos oss. Om inte mer utifrån att dagtid inte klarar av sin verksamhet, då spiller det ju över på vår", säger de.
– Framför allt är det här en farlig situation. Vi är de som reder upp i kaoset just nu, när nyexade på utredningsenheten sjukskrivit sig för att de inte har tillräckligt med stöd. Men vem ska städa upp om vi inte finns kvar? Jag hade aldrig vågat spela ett så högt spel som arbetsgivare.
Längst in på redaktionen bakom fördragna gardiner sitter fem socialsekreterare med över 90 års samlad yrkeserfarenhet och berättar med en röst om sin oro inför förändringarna som väntar på den länsgemensamma socialjouren, där de arbetar. De tog själva kontakt med tidningen efter artiklarna om problemen på socialtjänstens utredningsenheten.
– Vi reagerade på att cheferna sade att de måste satsa på återhämtning för personalen. Jaha, tänkte vi, gäller det bara de som är nyanställda? Inte vi som är satta att vara det yttersta skyddsnätet för länets alla utsatta barn?
Arbetet på socialjouren är inte för vem som helst, säger de. På kvällar, nätter och helger hanterar gruppen ärenden som inkommit via 112 och som inte kan anstå tills socialkontoren öppnat igen dagen efter eller på måndag morgon. Främst rycker de ut på akuta barnärenden, larm om våld i hemmet eller vid allvarliga missbruksfall – ofta ihop med polis. Som mest är de tre i tjänst samtidigt och det ställs höga krav på den enskilda sekreteraren att fatta rätt myndighetsbeslut snabbt, bland annat om tvångsomhändertaganden.
– En del kan skötas på telefon men i många fall måste vi ut på plats, som när det gäller barnärenden eller misshandlade kvinnor.
– Eller som i helgen då det rörde kriminella unga som behövde placeras frivilligt eller med tvång.
Sedan 2018 är sju av Sörmlands nio kommuner anslutna till Eskilstunas länsjour (bara Nyköping och Trosa står utanför). Det medför ibland långa bilresor i jobbet.
Ni går till arbetet i Eskilstuna men vet inte var passet slutar?
– Nej, och det är väl delvis det som gör det här till ett så roligt och omväxlande jobb. Men i bland när vi går av känns det som att vi inte vet hur länge vi varit vakna eller knappt vad vi heter.
De fem beskriver hur en vanlig arbetshelg kan se ut. Fredagspasset slutar 02 på natten, då beredskapstid väntar – med ansvar för att rycka in vid behov – fram tills dess att nästa arbetsdag tar vid. När lördagspasset slutar vid 02 börjar nästa beredskapspass och därefter väntar ytterligare ett tjänstgöringspass på söndagen. I teorin innebär det minst 30,5 timmars jobb – förutsatt att inga akuta händelser sker i någon av de sju kommunerna under alla beredskapstimmarna – men så ser verkligheten ofta inte ut.
– Vi kan ha pass då vi inte blir väckta. Sedan kan det vara som för några helger sedan, då vi snittade 18 timmar per arbetsdag. Vi jobbade nästan hela beredskapstiden.
– Vi sammanfattade helgen vid nio på söndagskvällen. Vi hade haft över 90 ärenden och då var passet inte slut ännu. Vi hade ringt över 300 samtal och gjort ett stort antal utryckningar med polis.
För att orka det här måste resten av arbetsveckan vara luftigare. Att personalen hittills kunnat önska scheman har också bidragit till att situationen känts mer hållbar. Men nu vill arbetsgivaren lägga ut färdiga schemarader på personalen och samtidigt spara in två och en halv tjänster.
– Plötsligt ska sex personer klara hela Sörmland med det yttersta skyddet för barn. Det innebär att vi förväntas jobba varannan helg. Ska vi ha det så kommer vi alltid vara vindögda av trötthet. Det är också en säkerhetsfråga, om att köra bil när man varit i tjänst så många timmar, där det även blir en risk för de barn vi behöver placera och som reser med oss i bilen.
De kopplar ihop sin oro med fallet Esmeralda, mer känd som Lilla Hjärtat.
Där hade socialtjänsten fått in allvarliga uppgifter om vanvård och misshandel, varpå jourhavande handläggare och polis gjorde ett akut hembesök hos familjen. Pappan ska ha betett sig aggressivt och vägrat att släppa in socialsekreterarna. Hon ligger och sover, ska han ha sagt.
Ett par veckor senare var flickan död.
– Jag vet inte exakt hur det var i det fallet, men om socialsekreterarna varit någorlunda utvilade borde de ha sagt: Nej, vi måste in och se barnet! Var sover hon? Men här finns det en jättestor risk för felbedömningar om du inte är utvilad. Du kan tänka dig i vårt fall om vi får en utryckning till Oxelösund samtidigt som vi har sju andra barnavårdsärenden att hantera och där vi måste prioritera. Vi ser en risk för att vi hamnar i en situation där vi borde åkt, men inte såg klart nog i stunden för vi var så jäkla trötta.
Har det skett någon gång redan att era beslut påverkats av att ni varit trötta?
– Ja. Vi är inga robotar. Vi behöver sömn, vila och fritid precis som alla andra för att orka.
Elisabeth Kantor, socialchef på Eskilstuna kommun, försvarar det nya schemat och säger att utgångspunkten för förändringarna varit de många övertidstimmar som funnits på enheten.
– Vi behöver säkerställa arbetsmiljön där det varit ett väldigt stort övertidsuttag och då måste vi se hur det har uppstått och vad det beror på.
Men hur ska ni kunna komma åt problemet med färre personal?
– För mig handlar det om hur vi utför jobbet när vi arbetar och om vi kan jobba på ett annorlunda sätt.
– Men det är viktigt att säga att det förslag vi nu lagt fram inte på något sätt riskerar vårt grunduppdrag. Att det däremot finns olika synpunkter från arbetstagarna är inte så konstigt. Men vi måste först och främst utgå från verksamhetens behov. Sedan ska man ha respekt för att schemat måste vara utformat så att man klarar av att utföra sitt jobb.
Elisabeth Kántor, chef för socialförvaltningen i Eskilstuna kommun.
Vad tänker du då om att personalen larmar om att man inte kommer klara det utifrån det nya förslaget?
– Och så finns det de som inte larmar. Det är där vi måste se till hela arbetsplatsens riskbedömning.
De vittnar om att de redan i dag jobbar 18-timmarspass på helger. Finns det inte risker med den sortens scheman?
– Jo, men det är också många helger där det är mycket färre arbetstimmar och den här ojämnheten är en svår aspekt. Men det är klart att det finns risker. Och det är sådant vi nu diskuterar när vi gör en riskbedömning.
I och med förändringarna föreslås ju färre nu jobba fler helger?
– Ja, och om det uppstår den typen av helger du nyss beskrev så kommer vi klara de även fortsättningsvis. Men blir det ett mönster att det ser ut så här för ofta behöver vi återigen titta på bemanningen och schemat.
Personalen ser risker med att köra bil och är rädda för att tröttheten ska leda till att de fattar felaktiga beslut i barnärenden. Vad tänker du om det?
– Om de framför den sortens oro till dig hoppas jag att man gjort det även i riskbedömingen. Jag kan inte kommentera det här och nu. Vi får återkomma när vi har en färdig riskbedömning.