Personalen pÄ socialjouren reagerade pÄ tidningens artiklar om problemen pÄ socialtjÀnstens utredningsenhet. "Vi ser svart pÄ vitt vilket ökat inflöde det Àr pÄ dagtid. Det betyder att det Àr samma inflöde hos oss. Om inte mer utifrÄn att dagtid inte klarar av sin verksamhet, dÄ spiller det ju över pÄ vÄr", sÀger de.
â Framför allt Ă€r det hĂ€r en farlig situation. Vi Ă€r de som reder upp i kaoset just nu, nĂ€r nyexade pĂ„ utredningsenheten sjukskrivit sig för att de inte har tillrĂ€ckligt med stöd. Men vem ska stĂ€da upp om vi inte finns kvar? Jag hade aldrig vĂ„gat spela ett sĂ„ högt spel som arbetsgivare.
LÀngst in pÄ redaktionen bakom fördragna gardiner sitter fem socialsekreterare med över 90 Ärs samlad yrkeserfarenhet och berÀttar med en röst om sin oro inför förÀndringarna som vÀntar pÄ den lÀnsgemensamma socialjouren, dÀr de arbetar. De tog sjÀlva kontakt med tidningen efter artiklarna om problemen pÄ socialtjÀnstens utredningsenheten.
â Vi reagerade pĂ„ att cheferna sade att de mĂ„ste satsa pĂ„ Ă„terhĂ€mtning för personalen. Jaha, tĂ€nkte vi, gĂ€ller det bara de som Ă€r nyanstĂ€llda? Inte vi som Ă€r satta att vara det yttersta skyddsnĂ€tet för lĂ€nets alla utsatta barn?
Arbetet pĂ„ socialjouren Ă€r inte för vem som helst, sĂ€ger de. PĂ„ kvĂ€llar, nĂ€tter och helger hanterar gruppen Ă€renden som inkommit via 112 och som inte kan anstĂ„ tills socialkontoren öppnat igen dagen efter eller pĂ„ mĂ„ndag morgon. FrĂ€mst rycker de ut pĂ„ akuta barnĂ€renden, larm om vĂ„ld i hemmet eller vid allvarliga missbruksfall â ofta ihop med polis. Som mest Ă€r de tre i tjĂ€nst samtidigt och det stĂ€lls höga krav pĂ„ den enskilda sekreteraren att fatta rĂ€tt myndighetsbeslut snabbt, bland annat om tvĂ„ngsomhĂ€ndertaganden.
â En del kan skötas pĂ„ telefon men i mĂ„nga fall mĂ„ste vi ut pĂ„ plats, som nĂ€r det gĂ€ller barnĂ€renden eller misshandlade kvinnor.
â Eller som i helgen dĂ„ det rörde kriminella unga som behövde placeras frivilligt eller med tvĂ„ng.
Sedan 2018 Àr sju av Sörmlands nio kommuner anslutna till Eskilstunas lÀnsjour (bara Nyköping och Trosa stÄr utanför). Det medför ibland lÄnga bilresor i jobbet.
Ni gÄr till arbetet i Eskilstuna men vet inte var passet slutar?
â Nej, och det Ă€r vĂ€l delvis det som gör det hĂ€r till ett sĂ„ roligt och omvĂ€xlande jobb. Men i bland nĂ€r vi gĂ„r av kĂ€nns det som att vi inte vet hur lĂ€nge vi varit vakna eller knappt vad vi heter.
De fem beskriver hur en vanlig arbetshelg kan se ut. Fredagspasset slutar 02 pĂ„ natten, dĂ„ beredskapstid vĂ€ntar â med ansvar för att rycka in vid behov â fram tills dess att nĂ€sta arbetsdag tar vid. NĂ€r lördagspasset slutar vid 02 börjar nĂ€sta beredskapspass och dĂ€refter vĂ€ntar ytterligare ett tjĂ€nstgöringspass pĂ„ söndagen. I teorin innebĂ€r det minst 30,5 timmars jobb â förutsatt att inga akuta hĂ€ndelser sker i nĂ„gon av de sju kommunerna under alla beredskapstimmarna â men sĂ„ ser verkligheten ofta inte ut.
â Vi kan ha pass dĂ„ vi inte blir vĂ€ckta. Sedan kan det vara som för nĂ„gra helger sedan, dĂ„ vi snittade 18 timmar per arbetsdag. Vi jobbade nĂ€stan hela beredskapstiden.
â Vi sammanfattade helgen vid nio pĂ„ söndagskvĂ€llen. Vi hade haft över 90 Ă€renden och dĂ„ var passet inte slut Ă€nnu. Vi hade ringt över 300 samtal och gjort ett stort antal utryckningar med polis.
För att orka det hÀr mÄste resten av arbetsveckan vara luftigare. Att personalen hittills kunnat önska scheman har ocksÄ bidragit till att situationen kÀnts mer hÄllbar. Men nu vill arbetsgivaren lÀgga ut fÀrdiga schemarader pÄ personalen och samtidigt spara in tvÄ och en halv tjÀnster.
â Plötsligt ska sex personer klara hela Sörmland med det yttersta skyddet för barn. Det innebĂ€r att vi förvĂ€ntas jobba varannan helg. Ska vi ha det sĂ„ kommer vi alltid vara vindögda av trötthet. Det Ă€r ocksĂ„ en sĂ€kerhetsfrĂ„ga, om att köra bil nĂ€r man varit i tjĂ€nst sĂ„ mĂ„nga timmar, dĂ€r det Ă€ven blir en risk för de barn vi behöver placera och som reser med oss i bilen.
De kopplar ihop sin oro med fallet Esmeralda, mer kÀnd som Lilla HjÀrtat.
DÀr hade socialtjÀnsten fÄtt in allvarliga uppgifter om vanvÄrd och misshandel, varpÄ jourhavande handlÀggare och polis gjorde ett akut hembesök hos familjen. Pappan ska ha betett sig aggressivt och vÀgrat att slÀppa in socialsekreterarna. Hon ligger och sover, ska han ha sagt.
Ett par veckor senare var flickan död.
â Jag vet inte exakt hur det var i det fallet, men om socialsekreterarna varit nĂ„gorlunda utvilade borde de ha sagt: Nej, vi mĂ„ste in och se barnet! Var sover hon? Men hĂ€r finns det en jĂ€ttestor risk för felbedömningar om du inte Ă€r utvilad. Du kan tĂ€nka dig i vĂ„rt fall om vi fĂ„r en utryckning till Oxelösund samtidigt som vi har sju andra barnavĂ„rdsĂ€renden att hantera och dĂ€r vi mĂ„ste prioritera. Vi ser en risk för att vi hamnar i en situation dĂ€r vi borde Ă„kt, men inte sĂ„g klart nog i stunden för vi var sĂ„ jĂ€kla trötta.
Har det skett nÄgon gÄng redan att era beslut pÄverkats av att ni varit trötta?
â Ja. Vi Ă€r inga robotar. Vi behöver sömn, vila och fritid precis som alla andra för att orka.
Elisabeth Kantor, socialchef pÄ Eskilstuna kommun, försvarar det nya schemat och sÀger att utgÄngspunkten för förÀndringarna varit de mÄnga övertidstimmar som funnits pÄ enheten.
â Vi behöver sĂ€kerstĂ€lla arbetsmiljön dĂ€r det varit ett vĂ€ldigt stort övertidsuttag och dĂ„ mĂ„ste vi se hur det har uppstĂ„tt och vad det beror pĂ„.
Men hur ska ni kunna komma Ät problemet med fÀrre personal?
â För mig handlar det om hur vi utför jobbet nĂ€r vi arbetar och om vi kan jobba pĂ„ ett annorlunda sĂ€tt.
â Men det Ă€r viktigt att sĂ€ga att det förslag vi nu lagt fram inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt riskerar vĂ„rt grunduppdrag. Att det dĂ€remot finns olika synpunkter frĂ„n arbetstagarna Ă€r inte sĂ„ konstigt. Men vi mĂ„ste först och frĂ€mst utgĂ„ frĂ„n verksamhetens behov. Sedan ska man ha respekt för att schemat mĂ„ste vara utformat sĂ„ att man klarar av att utföra sitt jobb.
Elisabeth Kåntor, chef för socialförvaltningen i Eskilstuna kommun.
Vad tÀnker du dÄ om att personalen larmar om att man inte kommer klara det utifrÄn det nya förslaget?
â Och sĂ„ finns det de som inte larmar. Det Ă€r dĂ€r vi mĂ„ste se till hela arbetsplatsens riskbedömning.
De vittnar om att de redan i dag jobbar 18-timmarspass pÄ helger. Finns det inte risker med den sortens scheman?
â Jo, men det Ă€r ocksĂ„ mĂ„nga helger dĂ€r det Ă€r mycket fĂ€rre arbetstimmar och den hĂ€r ojĂ€mnheten Ă€r en svĂ„r aspekt. Men det Ă€r klart att det finns risker. Och det Ă€r sĂ„dant vi nu diskuterar nĂ€r vi gör en riskbedömning.
I och med förÀndringarna föreslÄs ju fÀrre nu jobba fler helger?
â Ja, och om det uppstĂ„r den typen av helger du nyss beskrev sĂ„ kommer vi klara de Ă€ven fortsĂ€ttningsvis. Men blir det ett mönster att det ser ut sĂ„ hĂ€r för ofta behöver vi Ă„terigen titta pĂ„ bemanningen och schemat.
Personalen ser risker med att köra bil och Àr rÀdda för att tröttheten ska leda till att de fattar felaktiga beslut i barnÀrenden. Vad tÀnker du om det?
â Om de framför den sortens oro till dig hoppas jag att man gjort det Ă€ven i riskbedömingen. Jag kan inte kommentera det hĂ€r och nu. Vi fĂ„r Ă„terkomma nĂ€r vi har en fĂ€rdig riskbedömning.