Enligt Brottsförebyggande rådets beräkningar, som bygger på en urvalsundersökning, anmäldes 6 984 hatbrott i Sverige under 2015. Det är den högsta siffran någonsin.
94 av dessa anmäldes i Eskilstuna. Det är 93 hatbrott per 100 000 invånare, en av de högsta relativa siffrorna i Sverige.
Även föregående år låg Eskilstuna högt i statistiken. I år anmäldes fler hatbrott per person bara i de tre storstadsregionerna, och i ett par-tre andra kommuner som Upplands Väsby, Mora – och Flen.
Enligt en annan rapport från BRÅ, den så kallade nationella trygghetsundersökningen, verkar dock inte utsattheten för hatbrott ha ökat. Slutsatsen kan vara att det framför allt är anmälningsfrekvensen som har ökat.
– Om anmälningarna ökar behöver det inte vara negativt, eftersom det kan betyda att fler av de som utsätts faktiskt vågar anmäla det till polisen, säger Sara Westberg på BRÅ, en av dem som arbetat med rapporten.
Hatbrott är inte en brottsrubricering, som misshandel eller skadegörelse, utan en försvårande omständighet vid ett brott. Ett könsord på väggen kan vara skadegörelse, medan ett hakkors kan vara både skadegörelse och ett hatbrott.
Den stora merparten av de anmälda hatbrotten, 68 procent, anses ha rasistiska motiv. Resten är hat mot olika trosuppfattningar, sexuella läggningar, och transfobiska brott. Klotter och skadegörelse är den brottsform som ökat mest sedan föregående år: hela 80 procent högre än 2014.