Näckrosor i det centrala å-rummet är dels ett förskönande inslag men kan lätt tippa över och utgöra ett oestetiskt sådant när de under sommaren kommer i väldig mängd.
– Samtidigt som stjälkarna och bladen utgör en livsmiljö för bakterier, alger, insekter och spindlar så tar näckrosorna i viss mån över och hindrar andra vattenlevande växter att ta del av den ljusmängd de är i behov av, säger Erik Ehrnholm vid stadsbyggnadsförvaltningen.
Under onsdagen hade han och drönarpiloten Anton Taléus positionerat sig intill ån vid Fors kyrka för den veckovisa flygbesiktningen.
– Med hjälp av drönarbilder får vi en bättre överblick av utbredning och tillväxt och det underlättar vår planering för var vi vill klippa och vad vi anser vilja spara, säger Anton Taléus.
Tidigare har besiktningsarbetet fungerat så att avdelningens medarbetare promenerat längs åkanten – från Tunafors ner till den vita bron i Munktellområdet. Det har varit både tidskrävande och gett en begränsad uppfattning om läget.
– Nu är ambitionen att ha en drönare uppe över området en gång i veckan, från slutet av maj och fram under sommaren, säger Erik Ehrnholm.
Han poängterar att insatsen inte görs för att bli av med alla näckrosor i ån, utan snarare för att hålla efter så att de inte helt tar över vattenmiljön.
– Många tycker att näckrosor är fint – andra anser att de bara ser ovårdat ut. Det här arbetet kräver en avvägning innan gallringen tar vid.
– Vi klipper dels i egen regi, dels med hjälp av Sala Vassklipp. De har en amfibiegående maskin som samlar upp de kapade resterna.
Den planerade klippningen är också beroende av hur mycket vatten det är i ån och hur starkt flödet är.
– I fjol gick det ovanligt mycket vatten under maj och juni, något som omöjliggjorde en tidig klippning.
För en lyckad gallring krävs också samarbete och välvilja från kraftverksägarna längs ån.
– Vi försöker alltid att klippa när ån är som lugnast och för att undvika att få in växtdelar i maskineriet är det bra om de stänger av sina turbiner innan.
Målet är att kunna klippa näckrosor ett par gånger per säsong för att hålla beståndet på en lagom nivå.
– Insatsen är både till nytta för den biologiska mångfalden och för att vara ett tilltalande inslag i det centrala å-rummet – utan att dominera vattenspegeln, säger Erik Ehrnholm.