En Eskilstunabo ingick i februari förra året ett avtal med Telia men ville kort därefter skjuta upp abonnemangets start med en månad. Det resulterade i att en tjänst som inte ingick i ursprungsavtalet lades till för konsumenten. Det märkte Eskilstunabon när fakturan kom i början av maj.
Telia menade att konsumenten fått en bekräftelse mejlad där det framgick vad som hade avtalats, Eskilstunabon i sin tur menade att Telia hade skickat bekräftelsen till fel mejladress.
Eskilstunabon valde att anmäla Telia till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, och har nu fått rätt. ARN rekommenderar Telia att betala tillbaka totalt 11 861 kronor som utgör kostanden för betalade räkningar och dröjsmålsränta.
Tvister, likt den ovanstående, som rör så kallade telekomtjänster är relativt vanliga. Det berättar kommunens konsumentvägledare Christine Fransholm.
– Det ligger väldigt högt upp i vår statistik, kategorin brukar landa på tredje-fjärde årligen. Det är absolut vanliga frågor, säger hon.
Antalet ärenden har emellertid minskat något sedan 2018 då kravet på skriftligt avtal infördes. Från att det innan dess räckte med ett muntligt inspelat avtal krävs nu ett skriftligt avtal för att ett avtal ska vara giltigt. Namnteckningen kan vara digital namnteckning och genomföras via sms eller Bank ID.
– Men för att det ska vara giltigt när det gäller telefonförsäljning så får inte underskriften ske under samtalet, för då är den inte korrekt, säger Christine Fransholm och fortsätter.
– Vi märker många gånger att konsumenterna har guidats till att göra underskriften under tiden samtalet pågår.
Det konsumentvägledarna kan göra då är att ta fram samtalslistor för att kontrollera om signeringen skett under tiden samtalet pågått. Om så skett är avtalet ogiltigt.
Christine Fransholm ser ofta fall som liknar det med Eskilstunabon som fick rätt mot Telia. Där konsumenter ingått avtal de inte riktigt vet om.
– Det är viktigt att konsumenterna är uppmärksamma, det är oftast via telefon de här avtalen ingås. Men det kan vara svårt, särskilt för äldre och personer som har svårigheter med språket att ta till sig det här, säger hon.
Som konsument ska man vara extra försiktig när det gäller företag man inte känner till, påpekar Christine Fransholm. Seriösa aktörer lyder ofta ARN:s rekommendationer, det kan bli större problem när man har att göra med en oseriös aktör.
– Vi uppmanar konsumenten att börja i rätt ände och kolla upp vilken typ av företag den handlar av. Om du hamnar i en tvist vill du göra det mot ett företag som är seriöst.
Hon trycker även på vikten av att kontrollera så att det skriftliga avtalet stämmer med det som man eventuellt kommit överens om muntligt.
– Om jag blivit lovad guld och gröna skogar och sedan inte läser igenom det skriftliga avtalet kan det bli problem.
Det finns alltid en ångerrätt på 14 dagar, men den kan förlängas upp till ett år om företaget i fråga missat att ge tillräcklig information.
– Bara för att de 14 dagarna har passerat behöver det inte vara kört. Det finns många saker som kan rädda en, men det är inte så lätt för gemene man att veta. Då får man gärna höra av sig till oss, säger Christine Fransholm.