Johan Lohe ligger begravd i Fors kyrka. Han ägde bland annat Skogstorps järnbruk under 1600-talets slut.
De flesta förbigår nog heraldiken utan att lägga märke till den. Men för den som öppnar sina ögon för konsten finns symbolerna överallt. Privatpersoner och släkter. Företag och organisationer. Stater och kommuner. Alla de använder heraldiska vapen i sin kommunikation med omvärlden – men som i dag är mer kända som logotyper.
– Heraldik är ett symbolsystem som utvecklades under medeltiden som bygger på vapensköldar som användes i slag. Eftersom hjälmar dolde riddarnas ansikten var det bara sköldarna som visade vilka som var vänner respektive fiender på slagfältet, säger Davor Zovko och fortsätter:
– Därför var det viktigt att ingen "lånar" andras vapenmärken och att alla vapenmärken var tydligt synliga under slag som ofta skedde mellan tjocka dammoln.
Av den anledningen följer heraldiska sköldar framförallt två strikta regler. De måste vara unika och målas i starka kontraster.
– Tack vare den estetiska skönheten har heraldiken överlevt tills i dag.
Vid medeltida riddarbegravningar hängdes deras sköldar upp i kyrkor. Senare målades riddarens hela vapen på en träskiva och kallades huvudbaner.
– Begravningsheraldik är ingalunda en svensk förseelse men bara i Sverige har de utvecklats till otroliga konstverk, säger Davor Zovko.
I Fors kyrka hänger två huvudbaner. En är daterad till år 1704. Det var året Johan Lohe dog. Lohesläkten, med ursprung i Tyskland, utvecklade bland annat Åker styckebruk samt skänkte till Fors kyrkan dess predikstol och altaruppsats.
– Det är ett talande vapen vilket innebär att märket är en rebus på släktens namn. Vi ser ett Lo som i Lohe. Här ser vi kontrastregeln väldigt tydligt. Den mörkblåa halvan av lodjuret ligger i ett fält av guld och den gyllene halvan ligger i ett mörkblått fält.
En av de viktigaste heraldiska reglerna är att färgerna står i kontrast till varandra.
Davor började intressera sig för heraldik i mitten av 90-talet. Men har sedan tidigare ett gediget kulturintresse då han både är konstnär och barytonsolist.
– Jag blev nyfiken över heraldiska regler och lånade hem en massa böcker från biblioteket. När jag såg alla heraldiska bilder blev jag helt förtrollad. Eskilstunas bibliotek är välförsett med heraldiska böcker. Sen började jag själv rita vapen och startade ett eget företag.
Bland hans kunder återfanns privatpersoner, släkter och ibland organisationer:
– Och naturligtvis kyrkans digniteter. Exempelvis får de ett vapen när de blir biskopar.
Davor har även skrivit två böcker om heraldik.
Hans arbetsplats som statsheraldiker är på Riksarkivet i Stockholm. Dessförinnan arbetade han på flera myndigheter och mellan 2021 och 2022 var han kommunstrateg på Eskilstuna kommun.
– Jobbet som statsheraldiker handlar mest om att skydda statssymboler, komponera myndighetsvapen samt svara på förfrågningar från privatpersoner, myndigheter och företag. Det kan gälla hur man exempelvis flaggar med internationella flaggor. Företagare undrar ofta hur man undviker intrång på statssymboler och forskare vill gärna ha kunskapsunderlag.
Riksarkivets uppdrag är att hantera, bevara och tillgängliggöra Sveriges historiska skatt. På bilden syns ett originalvapenbrev utfärdat den 27 augusti 1492.
Vad betyder Eskilstuna kommuns vapen?
– Vapnet grundas på ett sigill från 1665. Tanken är att hylla stadens metallindustri och arbetare i allmänhet. Vapnet fastställdes den 3 december 1937 och registrerades 1974 av Patent- och registreringsverket.