Vid misstanke om att barn förts bort går det även att anmäla till polisen. Då rubriceras brottsmisstanken egenmäktighet med barn. "Det är två separata spår och det ena utesluter inte det andra", säger kanslirådet Elin Klockars Pontén.
För en månad sedan skulle två flickor ha återvänt till sin mamma i Eskilstuna efter att ha tillbringat helgen hos sin pappa. Så blev det inte.
Nu har mamman, med stöd från Utrikesdepartementet, bett om internationell hjälp, i enlighet med Haagkonventionens bestämmelser om illegalt bortförande av barn under 16 år. De 80-tal stater som står bakom konventionen har förbundit sig agera vid misstankar om bortförande.
Mamman i Eskilstuna säger sig ha anledning att misstänka att barnens pappa, i strid med lagen, har fört flickorna till Turkiet.
På en ljudfil som nämns i ärendet påstås att pappan tidigare ska ha hörts säga att han skulle gömma barnen så att mamman aldrig fick se dem igen. "Han skulle anlita hjälp för detta".
Barnens föräldrar är skilda men är båda juridiska vårdnadshavare. Mamman är enligt svenskt domstolsbeslut boendeförälder och pappan har rätt till umgänge med barnen varannan helg.
Av en mejlkonversation mellan Eskilstuna kommun och ett kansliråd på UD framgår att man inte tror att pappan frivilligt tänker överlämna barnen till turkiska myndigheter.
Kanslirådet Elin Klockars Pontén är handläggare av bortförandeärenden på utrikesdepartementet. Hon bekräftar att en ansökan skickats till UD:s motsvarighet i Turkiet, och att den första åtgärden är att försöka lokalisera de bortförda barnen och den förälder som pekas ut som ansvarig.
Att barnen befinner sig i Turkiet är ännu bara en misstanke. Bilden visar Grand Bazaar i Istanbul, och har inget direkt samband med artikeln.
– Om det inte går att lösa ärendet på frivillig väg är nästa steg att driva en civilrättslig process om återförande, i turkisk domstol. Då handlar det om att domstolen ska avgöra om det handlar om ett olovligt bortförande eller inte, och då behöver föräldrarna ha ett ombud som företräder dem på plats. Det är dock inget som UD bistår med eller bekostar, säger hon.
Elin Klockars Pontén berättar att bortförandeärenden är "relativt vanliga" och att UD sett en ökning de senaste åren.
– Det är inte bara fall där barn förs bort från Sverige, utan även till, säger hon.
Enligt UD:s statistik hanterades totalt 51 ärenden i fjol som inkluderade totalt 70 barn som förts till (28 barn) eller från (42) Sverige.
Brukar bortförda barn komma tillbaka?
– Det är väldigt olika. Det kan lösa sig relativt snabbt på frivillig väg, eller via domstolsprocess som kan ta år. Ibland kommer föräldrarna överens under processen och ibland går det inte att lösa, säger Elin Klockars Pontén.
Fotnot
Artikeln innehöll tidigare felaktiga uppgifter om antalet barn som illegalt förts till respektive från Sverige.