Hovrätten ansåg att det fanns tillräckliga bevis för att fastställa att mannen var pojkens far – men faderskapstestet visade något annat. (Proverna på bilden har inget med ärendet att göra).
I augusti förra året lämnade en tonårspojke bosatt i Eskilstuna in en ansökan till Högsta domstolen där han bad rätten pröva ett tidigare beslut om faderskap – detta trots att beslutet saknade prövningstillstånd.
Det var när pojken var liten som mamman vände sig till tingsrätten för att fastställa att den hon menade var sonens far faktiskt vad det. I förhör intygade modern under sanningsförsäkran att hon levt tillsammans med den påstådda pappan under den tid pojken blev till. Som ytterligare bevis lade hon även fram en försäkran om samlevnad som hade lämnats in till Migrationsverket – där den påstådda pappan på heder och samvete bekräftat att han är far till pojken. Rätten ansåg dock att bevisningen inte var tillräcklig och faderskapet avslogs.
Hovrätten tyckte dock annorlunda och fastslog att mannen var pappa till barnet – ett beslut som inte gick att överklaga.
Flera år efter hovrättens dom var det något som skavde hos mamman och pojken. När pojken var i 10-årsåldern, gjordes ett faderskapstest där det kom fram att en annan man, med 99,999 procent säkerhet, är far till honom. Därför är pojken mycket angelägen att ändra beslutet som fastställer en annan pappa.
I resningsansökan till Högsta domstolen framkommer det att pojkens mamma är medveten om att hon tidigare lämnat falska uppgifter. Hon menar att hon som ung gifte sig med mannen som enligt faderskapstestet med största sannolikhet är pojkens far – men att hon hade en vänskaplig relation till den man hon först sa var barnets pappa. Anledningen till det falska vittnesmålet ska, enligt mamman ha berott på att hon ville öka sina chanser att få stanna i Sverige.
Nu har pojken beviljats resning. Enligt föräldrabalken kan en sådan här typ av dom endast ändras enligt "bestämmelserna om extraordinära rättsmedel", vilket Högsta domstolen bedömer.
Då pojkens mamma och den påstådda pappan under sanningsförsäkran avgav falska uppgifter ifrågasätter nu rätten det faktum att deras utsagor utgjorde grunden för bevisningen i ärendet. Till detta anser de även att det är sannolikt att ärendet skulle fått en annan utgång om hovrätten haft tillgång till faderskapstestet.
Med hänvisning till de nya uppgifterna river nu HD upp beslutet – 14 år efter hovrättens bedömning – och mannen anses inte längre vara pojkens pappa.