De 14 vassa spjuten syns inte när fällan är laddad men skjuts ut sekundsnabbt när djuren passerar. Döden sägs vara ögonblicklig.
I Eskilstuna är förekomsten av råttor ett återkommande problem, alldeles oavsett om de orsakar skador eller inte. De senaste fem åren har miljökontoret fått in klagomål från ett tiotal områden, bland annat kring Årby och Forsparken, vid Fristadstorget och flera återvinningstationer samt, nyligen, från Munktellstaden.
Under många år har den primära bekämpningsstrategin handlat om att placera ut fällor betade med gift. Metodens baksidor är att råttornas död blir utdragen och att giftet kan spridas till bland annat rovfåglar med råttor på menyn.
Vid Fristadstorget har kommunen sedan ett drygt år testat ett annat högeffektivt, underjordiskt vapen – "giljotinen".
För närvarande finns tre såna vapen utplacerade i avloppsledningarna under torget. Fram till årsskiftet hade de tillsammans minskat populationen av brunråttor i Eskilstuna med 629. På lika lång tid har åtta "smartboxar" utplacerade på och runt torget dödat ett tiotal råttor genom elstötar.
På Fristadstorget, ovan mark, finns åtta smartboxar. Fällorna som dödar med el.
Ämnet är känsligt och vare sig kommunen eller Energi och miljö, som var först med att använda "giljotinen", har tidigare informerat om saken.
Mikael Arvidsson, enhetschef på gatuavdelningen, är dock villig att berätta.
– Inspel och anmälningar om råttor från allmänheten har primärt kommit från Fristadstorget. Det hanterade vi genom att kontakta en entreprenör som fick leta upp och kartlägga beståndet. Sen har man gjort en, hur ska jag uttrycka mig, en upprensning.
Hur skulle du beskriva fällorna?
– Det låter makabert men den kan liknas vid en liten giljotin, en stickfälla med flera skarpa spetsar, och har till uppgift att ta råttan av daga. Råttorna använder avloppsledningarna för att transportera sig, ledningarna är råttornas tunnelbana, säger han.
Råttornas transportled, avloppledningsnätet, är väl utbyggt och ger gnagarna otaliga alternativ. "Uppgångarna" leder direkt in i husen bland annat via golvbrunnar i källare.
Råttorna blir alltså inte halshuggna, snarare genomborrade av 14 vassa spjut. Fällan som monteras i avloppsledningen är försedd med sensorer som reagerar på rörelse och värmeförändringar och löser ut när en levande råtta passerar. Enligt uppgift är döden omedelbar, och de perforerade råttorna flyter vidare med avloppsvattnet till rensbrunnar eller slutstationen vid reningsverket i Ekeby.
Varje dödande slag skapar en elektrisk impuls som i sin tur genererar data. Informationen skickas vidare digitalt i realtid. Det är fullt möjligt att få ett pling i mobilen för varje slag men gatuavdelningen nöjer sig med kvartalsrapporter.
Ska giljotinerna göra skillnad på lång eller kort sikt?
– Man minskar ju beståndet men råttproblemet är nog permanent. Den stora skillnaden med den moderna tekniken är effektiviteten och mätbarheten, säger Mikael Arvidsson.
Sofia och Ulf på Eskilstuna Energi och miljö inspekterar en avloppsbrunn i Eskilstunas södra delar. Båda säger att de sällan ser några råttor men vet att de finns.
Eskilstuna Energi och miljö, som förvaltar kommunens flera mil långa avloppsnät, var tidigt med att anamma den nya tekniken. Redan för cirka tio år sen testades metoden i Nyfors, med okänt resultat. De senaste åren har bolaget haft två giljotiner placerade i Snopptorpsområdet. Den ena har inte registrerat något slag, den andra sex. Försök att tolka det magra resultatet har gjorts. Kanske har byggarbetet vid Skogsängsskolan skapat vibrationer som skrämt bort råttorna, kanske står de på fel plats i förhållande till djurens vägval eller så är förekomsten av råttor låg. Ingen vet.
Charlotte Mörn är verksamhetschef på kommunens park- och naturavdelning. Hon säger att det kan vara svårt att avgöra vems problemet är när larmen om råttor kommer. Hon vet dock att hennes enhet har ansvaret för att byta ut öppna soptunnor mot täta sopkärl.
De nya sopkärlen är robusta och hindrar gnagare från att ta sig in i jakt på föda.
– Vi hanterar ärenden som kan kopplas till grönytorna, som parker. I ett aktuellt fall i Munktellområdet pratas det om en gemensam insats mellan oss, ESEM, Kommunfastigheter och andra fastighetsägare. Råttorna bryr sig inte om vem som äger fastigheten eller marken så det behövs ett samlat grepp för att komma tillrätta med problemet, säger hon.
Helen Janholt, boende i Munktellstaden, berättar att hon på senare tid sett mängder av råttor under sina hundpromenader. Bland annat kring Stiga sports arena.
– Det kan vara upp till tio råttor, och stora är de, säger hon.
Flera skadedjursobservationer har på senare tid kommit från Munktellstaden och området runt Stiga sports arena.
Enligt Joakim Olsson, regionchef för Anticimex i Mälardalen, finns det i dag cirka 25 "giljotiner" eller smartipes som produkten heter, utplacerade i Eskilstunaområdet. I hela länet finns runt 50 såna fällor som i fjol tog dryg 13 900 råttor.
– Det här är framtiden. Vi håller på att helt ställa om vårt arbetssätt från konventionella metoder som att lägga ut gift. Nu jobbar vi digitalt och det fina med det är att det är giftfritt och hållbart. Även smartboxarna, ovan mark, är digitala och sänder ut ett sms för varje mus eller råtta som fångas, säger han.
Smartboxarna, som till utseende och storlek liknar gamla stationära datorer, fast med en "tunnel" placeras ut i betongbänkar och andra skyddande konstruktioner, främst på torg och i parker.
Tunneln går rakt genom "smartboxen" och råttorna dödas med elstötar. Gnagarna lockas in med hjälp av doft-attrahenter. Populärast är fisk-, kött-, vanilj- och chokladdoft.
– Musen eller råttan går in, får en elstöt och dör direkt. Den tippas därefter över i en behållare och när påsen är full trillar det in en arbetsorder. Då åker någon ut och byter påse och laddar om fällan.
Lär sig inte råttorna att avloppsfällorna är farliga?
– Råttor är visserligen mycket misstänksammare än möss, men med tanke på hur fällorna sitter uppspända i rören så syns de inte.
Råttans kompisar kanske ser?
– Jag vet inte om de har den tankeförmågan och kommunikationen. Jag tror inte det med tanke på att samma fälla kan slå flera gånger efter varandra och att vissa fällor tar flera hundra råttor på ganska kort tid.
Drygt 600 råttor har dödats vid Fristadstorget, hur många levande råttor går det på en död?
– Det vet man inte. Råttor har funnits i människans närhet i alla tider. Det blir problem när de käkar upp kablar och de kan sprida smitta när de tar sig upp från avloppet, så det är bra att hålla dem från oss. Håll soprummen täta och se till att resterna från picknicken inte lämnas kvar, säger han.
Under 2021 dödades minst 7 000 råttor i Eskilstuna av effektiva avloppsfällor.
När människor berättar om sina närkontakter med råttor tenderar all råttor att vara stora, vissa som "små hundar".
Hur stora är råttorna – på riktigt?
– Det finns stora rackare men det är något med oss människor som gör att vi hajar till när vi ser en råtta eller mus. Jag tror att det är nedärvt, att vi ska respekt. Ser du en ekorre är det ingen som reagerar med obehag fast det också är en gnagare.De är bara gulliga. Men det är en högst personlig reflektion, säger Joakim Olsson på Anticimex.