Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, gläds åt att de flesta kommuner valt bort nyårsfyrverkerier.
Vackert och häftigt – eller miljövidrigt och otäckt för husdjuren. Åsikterna om fyrverkerier skiftar och de senaste åren har allt fler kommuner valt att gå ifrån traditionen med eget stort nyårsfyrverkeri.
– Nästan alla Sveriges kommuner avstår redan helt från firanden med fyrverkerier i kommunal regi, konstaterar Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.
Bara åtta av de 165 kommuner som Djurens rätt varit i kontakt med arrangerar ett kommunalt fyrverkeri. Däribland Eskilstuna. Vid tolvslaget lyses himlen över Strömsholmen upp av ett skådespel för drygt hundratusen kronor.
Beslutet om fyrverkeri tas av kommunfullmäktige, vars ordförande Ann-Sofie Wågström (S) förklarar att det är Eskilstunabornas vilja som ligger bakom att traditionen hålls vid liv.
– Vi tar beslut om fyrverkerier år för år. Vi gjorde en enkät för några år sedan som visade att det är väldigt uppskattat i Eskilstuna. Förra året var det helt otroligt mycket folk där och tittade. Så det ska mycket till för att vi ska ta bort fyrverkerierna.
Är det inte en ekonomisk fråga?
– Pengar har inte varit några problem, utan det är Eskilstunabornas tyckande som fått avgöra.
Ann-Sofie Wågström (S) säger att det ska mycket till innan kommunen slutar med nyårsfyrverkerier.
Men alla är inte lyriska. Djurens rätt är kritiska mot de kommuner som fortsätter med fyrverkerier:
– Det är glädjande att allt fler kommuner väljer bort fyrverkerier vid nyårsfirande. Många familjedjur skräms varje år, ibland så illa att de aldrig återhämtar sig. Även vilda djur kan råka illa ut och därför är det viktigt att allt fler avstår från fyrverkerier och tänker på alla djur som drabbas, säger Camilla Bergvall.
Kommunen får också en del kritik från kommuninvånare, säger Ann-Sofie Wågström:
– Speciellt de som har djur är emot. Det finns också människor som kommit hit från krig och tycker att smällarna är obehagliga. Det får man ha respekt för. Men fyrverkeriet är nedtonat och inte så långt.
Hundar kan skrämmas av fyrverkeriernas smällande. En trygg plats, gärna ljuddämpad och mörklagd, kan hjälpa.
2018 beslutades att Eskilstunas fyrverkeri ska hålla en så låg ljudnivå som möjligt utan att vara helt tyst, och att det ska pågå i högst tio minuter. De första tre minuterna håller låg volym, därefter övergår det i ett mer traditionellt fyrverkeri. Pjäser som bara avger en stark knall utan visuell effekt är helt bortplockade, likaså de största fyrverkeribomberna.
Ett av argumenten för att behålla fyrverkeriet är att det skulle göra att färre smäller egna raketer runt om i stan.
– Många gör det ändå men några kanske avstår, hoppas Wågström.
Den som vill fira nyår med eget fyrverkeri har en rad regler att förhålla sig till.
Den som vill anordna ett eget fyrverkeri har lokala ordningsföreskrifter att förhålla sig till. Att skicka upp raketer inom detaljplanelagt område – det vill säga i de flesta bostadsområden – är över huvud taget inte tillåtet utan polistillstånd. Även utanför detaljplanen finns begränsningar. Raketerna ska skickas upp under en och en halv timme mellan klockan 23.00 på nyårsafton och 00.30 på nyårsdagen. För att både köpa och avfyra raketer råder 18-årsgräns. Kommunen uppmanar den som ser någon bryta mot reglerna att ringa polisen på 114 14.
Att ersätta det kommunala fyrverkerier med exempelvis en lasershow är inte aktuellt i Eskilstuna. Där sätter de ekonomiska ramarna stopp.
– Det är svindyrt. Vi hade en lasershow i samband med Eskilstunas 350-årsfirande. Det kostade runt en halv miljon. Det har vi inte råd med på nyår, säger Ann-Sofie Wågström.