– Det började egentligen med att jag pratade mycket med Helena om att man vet så lite om kvinnokroppen. Jag visste ingenting innan vi satte igång med det här. Vad händer när man har mens och däremellan? Vad händer när man mår på vissa sätt som påverkar vardagen? Kvinnokroppen är ju så komplex – men också så fantastisk, säger Lydia Graflund.
Storasystern Helena Graflund Lagercrantz är specialistläkare i gynekologi och förlossning på Danderyds sjukhus, medan Lydia Graflund är ekonom med en karriär inom techbranschen bakom sig. Medan Lydia kände att hon saknade kunskap om hur hennes kropp fungerar upplevde Helena att det var svårt att som läkare nå ut med information.
– Då bestämde vi oss för att göra en podd och försöka utbilda kvinnor inom det här området, med korrekt och vetenskaplig information. Vi ville lyfta vad forskningsvärlden har kommit fram till, säger Lydia Graflund.
Resultatet blev Gynpodden, som sedan i september lyfter ett ämne i veckan. Tillsammans med gästande läkare har systrarna hittills diskuterat ämnen som preventivmedel, mens, abort och endometrios.
– Det har varit så kul att spela in, för det är så extremt duktiga kvinnor som forskar på de här frågorna. Men att merparten av de som är med som gäster är kvinnor är inte ett medvetet val; det verkar som att det är mest kvinnor som forskar på det här, säger Lydia Graflund.
Vad har du själv lärt dig kvinnokroppen?
– Att vi föds med våra ägg, vilket ju betyder att det ägget du kommer ifrån har legat i din mormors mage – det är ju verkligen meta!
– Sedan finns det en idé om att mens varje månad är ett kvitto på att kroppen mår bra, men det behöver inte alls vara så. Kvinnokroppen är snarare skapt för att vara gravid; förr i tiden var vi gravida hela tiden. Då hade man kanske femton menscyklar under hela livet. Har man den kunskapen så tycker man inte att det är så konstigt att vi får järn- och blodbrist på grund av mensen.
Lydia Graflund hoppas också att podden ska bidra till att bryta stigman kring underlivsrelaterade besvär – med en förhoppning om att det i sin tur kan åstadkomma politisk förändring.
– Pratar man mer om det kan det komma högre upp på agendan. Men varje gång man berör de här problemen behöver det inte bli så extremt privat – vi vill prata om det för vad det är. Hälften av världens befolkning har mens och det är inget konstigt att prata om det, säger hon.
Förutom att Lydia Graflund tycker att endometrios, som drabbar en av tio kvinnor, borde klassas som en folksjukdom vill hon se fler förändringar i kvinnovården.
– Framför allt måste man kunna söka och få vård. Det finns ingen plug-and-play lösning på problem med PMS, endometrios eller klimakteriebesvär och då måste man till en gynekolog – och det är så svårt att få tider. I vissa regioner kan man behöva vänta i över ett år för att få hjälp för något som påverkar ens livskvalitet enormt.
Trots att Lydia Graflund är kritisk till såväl vårdens väntetider som den historiska underprioriteringen av forskning på kvinnokroppen spår hon ett ökat investeringsintresse för satsningar som berör kvinnors hälsa.
– Det finns mycket att ta igen forskningsmässigt, men det finns mycket som talar för att femtechbranschen är på uppgång – och mycket av den här förändringen kommer att drivas av kvinnor.