Punktligheten inom tågtrafiken definieras av fem minuter. Ankommer tåget inom fem minuter efter tidtabell räknas det som i tid. Enligt Mälardalstrafik, som ansvarar för den regionala tågtrafiken i Sörmland, var 95 procent av tågen på Mälartågslinjerna Nyköpingsbanan, Sörmlandspilen och Uven punktliga under 2020.
– Vi är förstås väldigt nöjda med att så många resenärer kunnat komma i tid, säger Katarina Myrberg, kommunikatör på Mälardalstrafik.
För Svealandsbanan, som trafikerar sträckan Stockholm–Eskilstuna–Örebro, var stannade andelen på 88 procent.
– Där har vi inte nått upp till våra ambitioner. Det är högt prioriterat för oss och vi arbetar väldigt nära både Trafikverket och SJ, som kör våra tåg, med hur punktligheten kan bli bättre under 2021.
Ser punktligheten annorlunda ut under rusningstid då de flesta pendlarna reser?
– Det är inte vanligare med trafikstörningar i rusningstid. Däremot får de trafikstörningar som inträffar då större konsekvenser, för det är fler resenärer ombord som blir försenade och det är ofta fler tåg ute på linjen som kan drabbas av följdförseningar.
Mälardalstrafik särredovisar inte statistik över punktlighet vid rusningstid. För att få en fingervisning har tidningen tagit hjälp av 1409.se, som drivs av lokföraren och utvecklaren Thomas Tydal och dagligen hämtar statistik över punktlighet i tågtrafiken från Trafikverket och Trafiklab.
För morgontåg från Eskilstuna till Stockholm med avgångstid mellan klockan 06 och 09 landade punktligheten – andelen tåg som kom fram senast fem minuter efter tidtabell – enligt 1409:s siffror på 78,3 procent sett till hela förra året.
Eftermiddagståg i motsatt riktning med avgångstid mellan klockan 15 och 18 hade under samma period en punktlighet på 83,1 procent.
– Det som skiljer Svealandsbanan från övriga linjer är att det är mycket både gods- och persontrafik, och enkelspår på kritiska ställen. I praktiken leder det till fler försenade tåg i rusningstid, säger Katarina Myrberg och konstaterar att Mälardalstrafik är medvetna om att punktligheten är betydligt sämre i rusningstid.
– Det har våra analytiker koll på, och det är något man arbetar med. Man har exempelvis detaljstuderat särskilda pendlaravgångar för att se om något problem är extra vanligt förekommande. Det man ser generellt är att det är väldigt olika. Olyckor på spåren, fel på infrastrukturen, ibland fel på fordonen. Det är en variation av orsaker som orsaker störningar och i sin tur leder till förseningar.
Skulle det inte ge en korrektare bild att redovisa punktligheten specifikt för rusningstid, med tanke på att den skiljer sig så mycket, och att det är då de flesta reser med era tåg?
– Vi gör som branschen i stort, att man redovisar punktlighet per månad och år för att det ska vara jämförbart. Men vi sitter på väldigt detaljerad statistik som är ett viktigt verktyg för de som jobbar med att förbättra punktligheten.
Hur ska punktligheten förbättras för Eskilstunapendlarna?
– För att man på sikt verkligen ska komma åt problemet så behöver man öka kapaciteten med dubbelspår. Vi ligger på så mycket vi kan, och Mälardalsregionerna påverkar genom Mälardalsrådet Trafikverkets långsiktiga plan. Man vill bland annat se en satsning på dubbelspår precis väster om Eskilstuna, mellan Folkesta och Rekarne.