I den nationella strategin för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism beskrivs kommunernas roll som helt avgörande. För att det arbetet ska fungera måste tre förutsättningar uppfyllas:
Kommunerna måste ta fram en lägesbild om extremismens omfattning och struktur. En handlingsplan ska tas fram och det ska finnas en lokal samordnare. En sådan har funnits i omgångar i kommunen men arbetet har av flera skäl inte fungerat optimalt. Rekryteringen av en ny samordnare inleddes i höstas.
I konkurrens med ett 30-tal sökande utsågs nyligen den 38-åriga juristen Ewa Spasowski till tjänsten. Hon har tidigare arbetat med frågor kring mänskliga rättigheter i bland annat Bosnien, Uganda, Kenya och nu senast Ukraina.
– Jag har jobbat mycket i olika konfliktmiljöer där det handlat om att identifiera individer och grupper för att minimera spänningar. Det står ingenting om arbete kring extremism i mitt cv, men det finns länkar till det i det arbete jag gjort tidigare, säger hon.
För tio dagar sedan flyttade hon till Eskilstuna och i måndags var det första dagen på nya jobbet. Tjänsten är placerad på socialförvaltningen men uppdraget är kommunövergripande.
– Jag vet ännu inte så mycket mer om förhållandena i Eskilstuna än att samtliga grupperingar inom den våldsbejakande extremismen varit närvarande här; de på vänsterkanten, högerkanten och den religiösa extremismen. Nu ska jag börja med att ta reda på mer exakt hur det förhåller sig genom att träffa relevanta människor i kommunen och höra deras version.
En av dessa är socialförvaltningens chef Mehmed Hasanbegovic som fungerat som tillfällig samordnare under rekryteringsarbetet. Genom regelbundna träffar med polisen har han fått aktuella analyser av eventuella hotbilder.
– Polisen och deras underrättelseavdelning har en bra bild ner på detaljnivå. Någon hotbild finns inte i dag i Eskilstuna. Det finns riskmiljöer men inte på någon alarmerande nivå.
I Ewa Spasowskis uppgifter ingår att utbilda och informera personal och politiker samt att ta fram en handlingsplan. Men hon poängterar att en av de viktigaste delarna i det nya jobbet handlar om förebyggande arbete.
– Ska man tänka långsiktigt ska vi fokusera på ungdomarna. Ska man fånga upp dem som riskerar att radikaliseras måste vi göra det redan i skolåldern.
Den svenska våldsbejakande extremismen består i huvudsak av tre miljöer: den högerextrema vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön. Någon rangordning av dessa när det gäller hotbilder vill Ewa Spasowski inte göra.
– Det är helt olika miljöer som ändå har vissa gemensamma mekanismer för radikalisering. Men det är olika hot vi pratar om, beroende på om vi pratar om hatbrott eller till exempel en terrorattack. Men rent historiskt är det en ny situation för oss med soldater som kommer tillbaka från krig och ska integreras i samhället. I det avseendet är den religiösa extremismen den största utmaningen.