Tobias Lilja på Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala är bland annat expert på myggor som smittspridare av sjukdomar.
"Det skulle ju bli en riktig mygginvasion i sommar, vad hände med den? Kan den komma nu, lagom till kräft- och surströmmingsskivor i stället?"
Tidningen får läsarfrågor om mygg och avsaknaden av dem i år. Vi vänder oss till de bästa av de bästa i ämnet för svar. SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala, kan ståta med flera myggforskare.
Tobias Lilja är en. Han arbetar med myggor som smittspridare för sjukdomar, med få en bättre bild av vilka myggarter som finns i olika delar av Sverige och vilka möjliga sjukdomsrisker de kan medföra.
Han studerar också vilka miljö- och markfaktorer som påverkar mängden översvämningsmygg. Och kan ge Eskilstunaborna rätt i sina upplevelser.
– Det stämmer att det är ett mer blygsamt myggår i våra trakter. I fjol blev juli väldigt regnig, följt av stormen Hans och så mer regn, så augusti och början av september blev myggrik. I år har vi haft en annan typ av sommar, med mindre regnskurar och en normalt torrare sensommar.
Myggor finns i ett 50-tal arter i Sverige och de har lite olika livscykler, förklarar Tobias Lilja.
– Vanligast är att de på våren lägger ägg på skogsmark där det luktar som att det brukar bli vattenpölar. De kläcks senare under våren och blir stickande myggor i maj. Här blir det bara en ny generation mygg per år.
– Sen finns några arter som producerar flera generationer på en sommar. De lägger ägg som kläcks på mark som blir översvämmad under sommaren.
Det har inte blivit någon mygginvasion likt sommaren 2023 i Mälardalen i år. Vädret har varit ett annat.
Men om det skulle börja regna ordentligt nu, kan vi få mygginvasion i slutet av sommaren?
– Från pölar på marken tar ägg en dryg vecka, tio dagar på sig innan mygglarver kläcks och sedan blir till mygg. Sen tar det ytterligare några dagar innan de bli bitska. Nu blir det mörkare på kvällarna, vilket många myggarter hämmas av och då kläcks de inte i samma utsträckning.
Så regnet behöver alltså komma snart om det ska hinna bli mycket mygg i augusti.
– Jag skulle säga att risken är väldigt liten. Så du kan nog vara rätt lugn om du planerar för kräft- celler surströmmingsfester i trädgården. Ni blir inte uppätna.
Men, Tobias Lind skickar ändå upp en liten varningsflagg:
– Mygg är mest aktiva i skymningen, så sitter man utomhus när solen går ner får man räkna med mygg även i år förstås.
– Och i den svenska lite fuktiga skogen blir det aldrig helt tomt på mygg. Så på svampturen är det klart du träffar på dem. Men några riktiga problem har vi inte i Mälardalen i år. Runt nedre Dalälven däremot är de inne på tredje bekämpningsperioden i år.
Ingen annan mygga i Europa ser ut som den asiatiska tigermyggan, känd för att kunna sprida virus. För ett år sedan hittades den för första gången i Sverige. Men då i ett begränsat utrymme inomhus, efter en Stockholmsfamiljs Spanienresa. Någon risk för spridning blev det aldrig. Myggforskare är dock övertygade om att tigermyggan förr eller senare etablerar sig i Sverige.
Hur har vi det då med invasiva myggarter, de som har förutsättningar för att kunna sprida sjukdomar? Inga mygg är automatiskt smittade, de kan däremot föra virus mellan individer.
Tobias och hans kollegor letade i Skåne i fjol tigermyggor – en art känd för att kunna sprida virus som till exempel dengue och uppmärksammade west nile, som smittar både människor och hästar. Utan resultat. Än har inga fritt flygande tigermyggor upptäckts i Sverige.
– Av naturliga skäl etablerar sig nya arter troligen först i Skåne, där klimatet är som mest likt deras hemtrakter. Men det är hyfsat varmt i Mälardalen också, så med klimatförändringarna finns risk att vi får smittspridning via mygg här. Ingen orsak till panik alls, men vi håller utkik.