Hällbyanstaltens utbyggnad anpassad till hårt klimat

Fler och mer svårhanterade fångar ökar trycket på Kriminalvården. Utbyggnaden av Hällbyanstalten är klar och de första premiärgästerna är på ingång.

Hällbyanstaltens Dennis Hermansson har varit projektledare för utbyggnaden som snart kan tas i bruk. Bilden visar ett bostadsrum.

Hällbyanstaltens Dennis Hermansson har varit projektledare för utbyggnaden som snart kan tas i bruk. Bilden visar ett bostadsrum.

Foto: Joakim Serrander

Eskilstuna2023-02-16 19:07

Den gamla grusfotbollsplanen innanför Hällbyanstaltens murar är försvunnen. Där står nu ytterligare en fängelsebyggnad med fyra avdelningar i två våningsplan. Här finns plats för ytterligare 64 intagna utöver de befintliga 120.

De grå modulhusen började byggas 2021. De är en del av Kriminalvårdens offensiva arbete med att på kort tid skapa flera platser. Trycket är extremt högt då häkten och fängelser är fullbelagda. 

– I det här nya huset ska det egentligen bo 52 intagna. Men det finns även en del dubbelrum så vi får totalt 64 nya platser, säger anstaltschefen Peter Kjellin.

undefined
"Vi har väldigt mycket hierarkier, gäng och nätverksanknutna fångar och konflikter på utsidan följer med in hit. Fiender ska inte hamna med varandra och det är ett ständigt pusslande för att allt ska fungera ur säkerhetssynpunkt", säger antaltschefetn Peter Kjellin.

När Eskilstuna-Kuriren släpps in på en förhandstitt hamnar vi först i en sluss.

– Fångarna på de fyra avdelningarna får aldrig träffa varandra, därav slussen. Så fungerar det på hela anstalten, säger Peter Kjellin.

Så tillknäppt har det inte alltid varit. 

Genom åren har det yttre och inre perimeterskyddet förstärkts. När Hällbyanstalten ännu var en klass 2-anstalt, och grusplanen fortfarande användes för korpmatcher i fotboll, gick alla fångar tillsammans på området. 

undefined
De intagna på anstalten hålls i högre utsträckning än tidigare separerade från varandra.

I dag består anstalten av 13 sektionerade avdelningar, med egna stängslade rastgårdar och skiljda tidsscheman för utevistelser för att fångarna inte ska kunna kommunicera med varandra. 

– De här pojkarna är inte alltid sams. Vi har väldigt mycket hierarkier, gäng och nätverksanknutna fångar och konflikter på utsidan följer med in hit. Fiender ska inte hamna med varandra och det är ett ständigt pusslande för att allt ska fungera ur säkerhetssynpunkt. De senaste fem, tio åren har det skett stora förändringar hos klientelet. När jag började på 80-talet kunde man sitta ner och fika och snacka med dem. Det gör man inte i dag, säger Peter Kjellin.

undefined
Anstaltschefen Peter Kjellin med den nybyggda boendedelen i bakgrunden.

Hälsostatusen på fångarna har också förändrats. Enligt anstaltschefen har ungefär hälften av de intagna någon "neuropsykiatrisk störning". Klimatet är hårdare, riskerna för hot och fysiska konfrontationer större. 

– Det är väldigt tajt på alla anstalter, men det är ännu värre på häktena. Där sitter många som är dömda och väntar på att börja avtjäna straff. Vi kommer huvudsakligen att ta emot klienter av den typen inledningsvis, för att lösgöra häktesplatser, säger Peter Kjellin.

Dennis Hermansson har varit projektledare för utbyggnaden och blir ansvarig för den nya verksamheten.

undefined
Dennis Hermansson är projektledare och chef för den nybyggda delen på Hällbyanstalten.

Han visar upp ett av bostadsrummen och konstaterar att det "'är ganska spartanskt".

De cirka tolv kvadratmeter stora cellerna kan liknas vid småtrevliga studentrum, med gemensamt kök och dusch i korridoren. 

undefined
Den nybyggda fängelsedelen har fyra avdelningar och totalt 64 platser.

Alla rum har tv, klockradio, handfat, toalett, säng och en rejäl hyllsektion för kläder och tillhörigheter. Det som avslöjar att det är ett hem för dömda brottslingar är att det förstärka fönstret inte går att öppna, och är täckt med galler. Och att toaletten saknar dörr.

En något oväntad funktion i bostadsrummen är att de kan låsas från insidan, som Emil i Lönneberga gjorde när han lade på haspen i snickarboa som skydd mot sin far. Låsfunktionen är tänkt att skapa trygghet fram till den obligatoriska inlåsningen mellan klockan 19 och 07. 

– Det kan uppstå situationer när man behöver kunna låsa om sig och larma personal. Vi kommer ju alltid in med nyckel, säger Peter Kjellin.

undefined
Dörren till de nybyggda cellerna kan även låsas inifrån.

När Hällbyanstalten växer ökar också personalbehovet från cirka 130 till 180.

– V rekryterar löpande men det har gått lite trögt. Just nu har vi runt tio inlånade från andra anstalter. Vi har även varit i kontakt med Jimmy Jansson (S, kommunstyrelsens ordförande). Hällbyanstalten är en stor arbetsplats och det är en utmaning att rekrytera. Vi kan behöva lite hjälp och pr från kommunen, säger Dennis Hermansson.

Han tror inte att den uppmärksammade gisslantagningen på Hällbyanstalten sommaren 2021 har skrämt bort jobbsökande.

undefined
Hällbyanstalten har på senare utökat sitt inre och yttre perimeterskydd.

– Trygghetskänslan är jätteviktig om man ska jobba i ett fängelse. För oss ledde det (gisslandramat) till att vi växte kollegialt. Det finns en yrkesstolthet och man såg att maskineriet fungerade. Vi jobbar med människor och man kan aldrig garantera att inget händer. Vill en intagen hoppa på en personal så kan den göra det. Vi måste hela tiden tänka på hur vi rör oss, kommunicerar och vi bygger relationer, säger Dennis Hermansson.

undefined
Hällbyanstaltens Dennis Hermansson har varit projektledare för utbyggnaden som snart kan tas i bruk. Bilden visar ett bostadsrum.

De först fångarna som får tillgång till de nybyggda avdelningarna anländer på måndag. Därefter fylls avdelningarna på med fyra fångar i veckan tills det är fullt.

Hällbyanstalten

Anstalten Hällby byggdes 1958 som en ungdomsanstalt. I mitten av 70-talet blev Hällby en så kallad riksanstalt med upptagningsområde i hela landet. Anstalten byggdes ut 1994 och på måndag tas den senaste utbyggnaden i bruk. Vid full beläggning har Hällby cirka 180 fångar och lika många personal.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!