– Vi får inte skydda grödan genom att sätta på ett medel på fröna som motverkar att jordlopporna kommer och äter upp rapsen. Det har gjort att många har avstått från att så raps, berättar Olof Sollenberg, kommungruppsordförande för LRF i Eskilstuna.
I år har det såtts raps på 15 000 hektar mark i Sverige, jämfört med 50 000 hektar förra året.
– Det finns på rak arm tre-fyra odlare kvar runt Eskilstuna som har lite vårraps. De andra har struntat i det. Jag har minskat radikalt. Jag brukar ha 30-40 hektar. Jag brukar så vårraps varje år. I år har vi ett litet fält på tio hektar, mest för att prova hur det skulle gå.
Hushållningssällskapet i Strängnäs har i år avrått lantbrukare från att odla vårraps.
– Jag skulle väl säga att det har minskat med en 70 procent. De få som valde att odla i år har ju ångrat sig. Det blev betydligt större angrepp än man trodde. Mälardalen är hårdast drabbat av jordloppor i Sverige. Det går som en triangel från Eskilstuna till Stallarholmen och så upp till Uppsala där jordlopporna härjar som värst, säger växtodlingsrådgivare Joakim Karlsson.
EU-kommissionen beslutade förra året att begränsa några så kallade neonikotinoider som bland annat används i växtskyddsmedel. Begränsningen gäller en tvåårig period.
– Jag är tämligen övertygad om att det har försvårat odlingen drastiskt, säger Joakim Karlsson.
Bakgrunden till beslutet är den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA:s riskbedömning och ett antal rapporter om omfattande bidöd i Europa. Ämnena har identifierats som en av flera orsaker till nedgången i antalet bin.
Rapsfrön skyddas genom så kallad betning som innebär att de omges av ett hölje som innehåller bekämpningsmedlet. Metoden innebär att plantan får ett skydd under sina tidigaste utvecklingsstadier.
Begränsningen av neonikotinoider har enligt Olof Sollenberg lett till att de som har fortsatt att odla raps har ökat sin användning av andra bekämpningsmedel.
– Du får ge dig ut och spruta betydligt mer. Då måste man köra giftiga medel mot de här jordlopporna och de tar även bort bin och andra bra insekter som finns. Vi har fått helt fel resultat av det här. Vi har sprutat mer än tidigare och vi har dålig skörd så vi har sagt väldigt tydligt att det här är sista året vi kör det om inte förutsättningarna ändras.
Begränsningen kritiseras av odlarnas intresseorganisation Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO, och Svenska Utsädesföretagens Förening, SVUF. De menar att EFSA:s rapport till stor del bygger på fakta och användningstekniker från länder som har andra förutsättningar än Sverige.
– Kemikalieinspektionen skulle kunna ange en viss teknik för att minska riskerna i stället för att förbjuda det rakt av. Hanterar man det rätt och sår så att fröna blir kvar i marken är det ingen fara för bina, säger Olof Sollenberg.
Enligt SFO och SVUF finns det inget dokumenterat fall i Sverige där neonikotinoider i betmedel skulle vara orsak till bidöd.
SFO deltar i en undersökning som syftar att ta reda på om neonikotinoider är ett hot mot svenska bin. SFO menar att undersökningen, som leds av Jordbruksverket, kan bli betydelsefull för den framtida användningen av neonikotinoider.
En effekt av att rapsodlingen minskat är att fler lantbrukare har övergått till att odla oljelin. Joakim Karlsson på Hushållningssällskapet uppskattar att sådden av oljelin i år har fördubblats från cirka 1 000 hektar till cirka 2 000 hektar i Sörmland.
– Förändringen blev ju att många valde att odla oljelin i stället så att det har blivit fler blåa fält i år.