Lärarna delade sitt inlägg på Facebook.
– En sådan här miss kan inte gå obemärkt förbi. Det måste få någon sorts konsekvens, säger Jonas Wendin. Kollegorna Max Verlage och Robert Almroth nickar instämmande.
Det är efter lektionstid och vi sitter i ett tomt klassrum på S:t Eskilsgymnasiet.
Kvällen före har de tre lärarna delat ett gemensamt debattinlägg på Facebook. Texten är ett svar på den information som gått ut till all personal under hösten. Om hur gymnasieskolan i Eskilstuna befinner sig i ekonomisk knipa och att organisationen nu ses över. I december ska gymnasienämnden ta beslut om en plan för hur överkapaciteten – på över 700 tomma platser – ska hanteras.
Utbildningsförvaltningen blöder pengar, inte minst på grund av ett överskott på 700 gymnasieskolplatser. Som en hel skola! Hur kunde detta ske?, skriver de tre lärarna i sitt inlägg.
Vad tänkte ni när ni hörde om de tomma platserna?
– Vi blev väldigt arga, för vi hade pratat om det här flera gånger, säger Jonas Wendin.
– Det var nog som vi trott, fast kanske snäppet värre ändå, fortsätter Robert Almroth.
– I bland kollar man ju schemat för att se om det finns lediga salar. Och i B-huset här på skolan är det flera salar där det kanske bara är någon enstaka lektion inbokad.
Det låter i och för sig trevligt om man behöver extra plats för sin undervisning?
– Jo, samtidigt är det illavarslande, säger Robert och ler snett.
Kritiken från de tre lärarna kokar ner i en fråga – riktad till ansvariga chefer och politiker – om den fjärde gymnasieskolan i Eskilstuna, som startades upp trots ett sviktande elevunderlag: Hur tänkte ni?
Vi blev väldigt arga, för vi hade pratat om det här flera gånger, säger Jonas Wendin om beskedet att det finns för många tomma platser i gymnasieskolan.
När Zetterbergsgymnasiet slog upp portarna hösten 2021 var det en historisk händelse. För första gången på 50 år öppnade en ny kommunal gymnasieskola i stan.
Förslaget om en ny skola hade klubbats av en enig gymnasienämnd i mars 2019. Beslutet byggde på en utredning från barn- och utbildningsförvaltningen som tagits fram tillsammans med konsultföretaget Implement Consulting Group under 2018.
Budskapet som presenterades i utredningen var tydligt. Eskilstunas gymnasieskola stod inför en akut platsbrist och behövde snabbt expandera. I genomsnitt väntades volymerna öka med 75 elever per år fram till 2030.
De dåvarande tre gymnasierna beräknades också slå i taket för sin maximala kapacitet på 4 150 elever senast under 2025.
Redan i samband med att rektorn till Zetterbergsgymnasiet rekryterades under 2019 fick vi en ny befolkningsprognos som inte stämde överens med de tidigare presenterade volymerna, säger Robin Tannarp (M). Vi möts på kommunhuset Värjan tillsammans med Monica Widelund, chef för gymnasieskolan i Eskilstuna kommun.
Robin Tannarp (M), minns uppgifterna i utredningen. Våren 2019 var han nytillträdd ordförande för gymnasienämnden. När vi ses på kommunhuset Värjan tillsammans med gymnasiechef Monica Widelund är han i stället på väg att lämna sitt uppdrag vid årsskiftet.
– Inom kort skulle vi växa ur våra befintliga lokaler och det talades till och med om att det skulle behövas en femte gymnasieskola 2030. Men redan i samband med att rektorn till Zetterbergsgymnasiet rekryterades under 2019 fick vi en ny befolkningsprognos som inte alls stämde överens med de tidigare presenterade volymerna, det var också då vi beslutade oss för att skjuta upp planerna på en femte skola.
Vad hände sedan?
– Först kom den hårda åtstramningen av migrationen med en kraftigt nedskriven befolkningsprognos från SCB.
– Sedan fick vi in Jensen som en ny stor fristående aktör som inte fanns med när beslutet fattades, medan andra redan etablerade aktörer valde att utöka sina platser, något som inte heller var med i analysen.
Fattades beslutet enbart på SCB:s befolkningsprognos? Gjordes ingen riskbedömning av ifall det skulle starta nya friskolor?
– Jag kan inte svara exakt på hur underlaget såg ut men om jag inte missminner mig så fanns det en diskussion om att det kunde ske nya etableringar. Då såg man väl att den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna historiskt alltid har varit populär och väldigt stark.
Sedan 2018 har den kommunala gymnasieskolan krympt varje år, i motsatt riktning med den prognos som togs fram 2018 och som förutspådde att elevtalen skulle öka med i genomsnitt 75 elever per år fram till 2030.
Men faktum är att elevtappet börjat redan 2018. Sedan dess har den kommunala gymnasieskolan krympt något för varje år.
I oktober gick det 3 342 elever på Eskilstunas gymnasier, vilket är 800 under det kapacitetstak som utredarna presenterat 2018.
I dag talar gymnasiechef Monica Widelund i stället om "en för stor rock" och behovet av att "förtäta" och "tappa i hyra". Hon berättar att arbetet med att få bättre effektivitet är påbörjat.
– Det har redan skett en förtätning i och med att Fristadsskolan flyttat in i delar av S:t Eskils gamla lokaler, men vi behöver se över alla våra gymnasieskolor för att se om det går att förtäta ännu mer.
Kom ni i gång för sent med det här arbetet?
– Om jag ska vara efterklok, så ja. Sedan har i stort sett alla tjänstemän bytts ut sedan 2020. Men om jag rannsakar mig själv och med facit i hand så borde det gått snabbare. Men jag gjorde det jag trodde var rätt då i rollen som ny på jobbet.
Monica Widelund, gymnasiechef, ser med facit i hand att arbete med att se över platserna i gymnasieskolan borde ha påbörjats snabbare.
Robin Tannarp står fortfarande fast vid att det varit rätt att öppna Zetterbergsgymnasiet.
– Jag kan ha respekt för att man har synpunkter om det. Och hade vi suttit med det facit vi har i dag så hade vi kanske fattat andra beslut. Men utifrån underlaget vi hade på bordet då stöttar jag beslutet. Och eftersom vi nu väntar på en ny utredning som är klar i december kan jag inte i dag gå ut och säga att det varit helt rätt eller fel att starta en fjärde gymnasieskola.
Max Verlage, Jonas Wendin och Jonas Wendin menar att det redan 2018 fanns kritiska röster som ifrågasatte uppstarten av Zetterbergsgymnasiet och kallade prognoserna för orealistiska.
Jonas Wendin, Max Verlage och Robert Almroth på S:t Eskilsgymnasiet är inte nöjda med svaren de fått hittills. De menar att det redan 2018 fanns kritiska röster som ifrågasatte prognoserna och kallade dem orealistiska.
– Nu får vi höra att vi blöder pengar och att det handlar om att vi har platser lediga, men det förekommer ingen självkritik om att det beror på politiskt dåligt fattade beslut, säger Max Verlage.
– Sedan får vi saker ålagda på oss, där vi har köpstopp och ska banta vår organisation. På vår skola har vi till exempel dragit ner på elevhälsan, vilket inte alls är bra. Men ingenstans får vi en ursäkt eller förklaring till hur det kunnat bli så här. I stället får vi höra att vi får stå ut med de här omstruktureringarna, för nu fattas det pengar igen, säger Jonas Wendin.
Är det hållbart att ha fyra gymnasieskolor?
– Jag tror inte det. Man borde i så fall låna ut lokalerna till grundskolan så länge. Se på stackars Fristadsskolan bredvid oss som fortfarande går i barackmoduler, säger Robert Almroth och pekar mot klassrumsfönstret.