Far och son glassälskare, det vill säga Patrick och Alexander Johansson är redo för ägarbyte. Därmed är det fjärde generationen Johansson som driver Slagstaglass.
– Jag vill föra fanan vidare, säger Alexander Johansson, 32, som från och med april är glasscaféets ägare.
Traditionsbundna kunder kan andas ut, han har inga planer på att ändra ett fungerande koncept, vare sig det gäller sortiment eller den 50-talsdoftande inredningen med bås från USA.
– Samtidigt vill jag sätta min prägel. Som att rita om parkeringen så det blir smidigare, säger han och berättar att personalen mer än en gång fått agera trafikpoliser vid långa köer under hektiska sommardagar.
Då samsas stammisar från när och fjärran med blivande glassfantaster.
– Vi har kunder som var med på 50-talet. Nu kommer de med barnbarnen, berättar pappa Patrick Johansson, 55, formell ägare ett litet tag till.
Verksamheten har haft olika skepnader och verksamheter. En gång i tiden var det både gatukök och glasskiosk som gällde.
Det hela började 1938 med en liten kiosk som sålde godis och tobak. Tio år senare startade Folke Johansson glasstillverkningen. På senare år har Patrick styrt skeppet men nu är det alltså dags att ta ett kliv tillbaka. Det betyder inte att han slutar tillverka mjukglass i stora lass – 5-600 liter i veckan vid högsäsong – och för den som kan Slagstaglass historia är det ingen hemlighet att originalreceptet som fortfarande används är just det, en hemlighet.
– Receptet håller vi inom familjen och det ligger tryggt i bankfack, säger Patrick.
Du kan det väl i huvudet?
– O ja, väck mig mitt i natten och jag rabblar, säger han och vänder sig mot sonen som motvilligt erkänner att han ligger i lä.
– Jag behöver fusklapp.
Instagramvänlig våffla: "Det blir många delningar. Man får aldrig lämna ut en glass som inte ser bra ut för ögat, säger Alexander Johansson.
När det gäller vem som är den största glassgalningen bli duellen tuffare.
– Jag äter varje dag, svarar Patrick snabbt.
– Och jag äter flera gånger om dagen så jag vinner, konstaterar Alexander nöjt.
Däremot har han inte gått lika långt som sin pappa i ett avseende. Patricks arm pryds inte bara av tatueringar med frun och barnens namn. Bredvid dessa finns en välbekant logga.
– Glassen har ju följt mig hela livet så den sitter bra där.
Familjemedlemmarna och företaget – för Patrick Johansson har 50-talsloggan sin givna plats på armen.
Har ni någon nyhet i år?
– Pistaschsnäckan, den är efterfrågad, säger Alexander och berättar att den egna favoriten är salt karamell.
För hans pappa är den hederliga våfflan med sylt och grädde nummer ett.
– En gammeldags klassiker från Folkes tid. I början fanns inte mjukglassmaskinen så han gjorde kulglass. På 50-talet gick han över till mjukglass.Slagstaglass är hantverk.
Vid 50-talets mitt låg det minigolfbanor bakom kiosken.
Företaget sysselsätter nio anställda och dagens sortiment består av 24 snäckor och drygt lika många sorters kulglass.
– Jordgubbssnäckan ligger i topp med 12 procent av försäljningen. Mjukglass, färska jordgubbar och grädde – gott.
Om det var självklart för Patrick att ta över när det begav sig – "jag till och med tjatade" – så hyste Alexander vissa tveksamheter. Förvisso växte han upp med övertygelsen att Slagstaglass var det bästa som fanns men det var veterinär han skulle bli.
– Sen blev jag vuxen. Och det kändes som helt rätt sak att göra.
Har du barn?
– Ja, Molly är elva månader.
Ska hon tvingas ta vid framöver?
– Absolut inte, säger han medan Patrick drar på smilbanden.
Han har nämligen gjort vissa observationer. 9-åriga dottern Astrid är redan en fena på att fylla på strössel så det är inte omöjligt att framtiden är tryggad.
– Hon är på g – det ingår i systemet, säger han med glimten i ögat.
Det ligger dock respekt för historien bakom orden.
– Farfars önskan var alltid att det skulle stanna inom familjen.
Folke Johansson började tillverka mjukglass enligt eget recept 1948. Och detta recept står sig än i dag.