Kön av hjälpsökande till budget- och skuldrådgivningen är lång och den tenderar att bli längre. En orsak är säkert ökad kunskap om att möjligheten finns.
– Men tyvärr tror jag också att det är fler människor som lever mer utsatt i dag, på grund av att det är så lätt att dra på sig krediter. Delvis för att räntan är så låg och har varit det under så lång tid. Dagens 25-30-åringar har aldrig upplevt hög ränta och det tror jag har förändrat hela synen på lån och krediter.
Men låga bankräntor är en sak, liksom vanliga dröjsmålsräntor på 7,5 procent. Att hamna i skuld hos exempelvis ett postorderföretag är en helt annan sak.
– Där kan man tala om räntor, 30 procent är inte ovanligt. Då växer skulderna snabbt.
Det finns ingen typisk skuldsatt, understryker Birgitta Jonzon.
– Men en sak har de nästan alltid gemensamt och det är att deras livssituation förändrats på grund av yttre omständigheter. Liksom att de alla mår dåligt av att inte längre kunna styra sina liv.
Det är inte ovanligt att hennes klienter levt så länge med skulderna att de helt gett upp hoppet.
– De tycker att det inte är någon idé att försöka. De ser ingen mening i att skaffa ett jobb eftersom de ändå aldrig kommer att bli av med skulderna.
– Då gäller det att försök coacha till rätt läge. Försöka visa att det finns en möjlig lösning, men att den kanske kräver en förändring. Ett jobb kan ändå ge en möjlighet att bli skuldfri.
I Birgitta Jonzons arbetsuppgifter ingår också förebyggande arbete, till exempel information till gymnasieelever. Det arbetet har emellertid fått stå tillbaka under senare år när kön till skuldrådgivning växt.
– Det är tråkigt, för det behövs en ökad kunskap om privatekonomi. De som är unga i dag har levt med kontokort hela sitt liv och har aldrig fått samma fysiska känsla för pengarna i plånboken som vi som levt med sedlar och mynt.
Därför är tv-programmet Lyxfällans budgettavla ett så lysande pedagogiskt grepp, tycker hon.
– När sedlarna radas upp ser man så tydligt vart pengarna tagit vägen.