Tidningen har i flera omgångar rapporterat om turbulensen på Djurgårdsskolan som brottats med stora underskott med kraftiga neddragningar i personalstyrkans om följd. Tidigare i veckan informerades personalen på skolan om det ekonomiska läget där ett underskott på tre miljoner kronor ska betalas tillbaka över två år.
Det innebär 1,5 miljoner kronor per år 2021 och 2022.
Per Svanerö, Kommunals huvudskyddsombud på skolan, är kritisk till beskedet.
– Jag reagerar med bestörtning. Vi har redan ett otroligt ansträngt läge på framförallt lågstadiet, och så kommer nästa dråpslag med ytterligare besparingar. Stämningen på skolan är väldigt låg och de flesta är bekymrade över det här. Det är flera i personalen som redan nu söker andra jobb.
Per Svanerö ställer sig även frågande till att beskedet kommer innan tvisten mellan arbetsgivare och fack om de redan genomförda neddragningarna är löst.
– Den processen är i allra högsta grad fortfarande pågående.
Enligt rektor Kerstin Soläng är det dock inte fråga om något ytterligare sparkrav, utan en konsekvens av det redan befintliga underskottet.
– Det är ett missvisande ordval. Vi har sedan tidigare ett underskott på tre miljoner kronor att betala tillbaka, det kan inte vara en nyhet för min personal. Det här är inget nytt som tillkommit nu, det är en effekt av att vi inte höll budget tidigare. Det är klart att det kan kännas som något nytt om man inte är bekant med regelverket.
Hur många tjänster försvinner?
– Vill jag skaffa mig utrymme motsvarande 1,5 miljoner för att betalat tillbaka mitt underskott så kan man lite slarvigt uttrycka det som att det är ungefär tre tjänster.
En del av kritiken mot tidigare nedskärningar har handlat om att många elevassistenter försvunnit. Vilken typ av personal handlar det om nu?
– Det vet jag inte än och det handlar om att jag vill göra det här i samverkan. Jag vill verkligen ha med mig mina medarbetare i hur det här kan göras på minst dåliga sätt.
Är det låg-, mellan- eller högstadiet som drabbas?
– Det vet jag inte heller av precis samma skäl. Inget är bestämt. Men generellt kan jag säga att jag först tittar på de äldre barnen. De yngre behöver skyddas eftersom de är i början av sin utvecklingsprocess.
Hur ser du på situationen på skolan idag och kommande två år?
– Jag vill inte på något sätt låta som att jag brister i respekt för någon. Det finns en stark oro för personalens egen arbetsmiljö och barnens utvecklingen. Den jobbar vi med och den har jag full respekt för. Men jag känner mig trygg med att vi klarar det här och att vi kommer hitta en trygg organisation som gör det möjligt för oss att må bra på jobbet och ge eleverna det de behöver.
Kerstin Soläng betonar att prognosen för besparingarna om 1,5 miljoner per år 2021 och 2022 kan komma att ändras beroende på en rad faktorer – exempelvis förändrade statsbidrag eller ett ökat antal elever.
– Fler elever genererar inkomster. Det här är en populär skola och jag har pratat med mina chefer om att jag skulle vilja erbjuda platser där jag tycker att jag har möjlighet att göra det. Det ska också sägas att det här är pengar vi får tillbaka när vi väl har betalat underskottet. Så när de här två åren har gått finns det plötsligt ett utrymme på 1,5 miljoner att anställa för.